2009-06-27

Korsika - bergslöpning i Världsklass!

Från Hotellet i Calvi som ligger ca 50m från stranden (sealevel) startade jag med inhyrd mountainbike kl 06:00.

Tanken var den att cykla till bergsbyn Calenzana (13km) och springa ett riktigt långpass på leden GR20. Efter ca 8km gick tyvärr cykeln helt sönder, hela växelanordningen med kedja gick av, totalt omöjligt att cykla, fick vända tillbaka, hämta ny cykel, arg fransman som tyckte att jag skall ta det lugnt när man skall växla. Hur som helst kom jag fram till Calenzana men 2timmar försenad!



Efter parkering av cykeln bakom startskylten bar det av uppför, vilket det skulle göra i nästan 3 timmar. Kände mig pigg i kroppen och passerade väldigt många vandrare som tittade undrande var det var för någon dåre som sprang här. Tydligen startar man sin vandring innan kl 06 och avslutar den strax efter 12 mycket pga av värmen.



Efter ca 1½ timma passerade jag första gruppen av främlingslegionens fallskärmsjägare som tydligen denna dag skulle få svettas rejält på leden. Jag med lätt rygga, trailskor, lätta ben, studsade enkelt förbi dessa tungt lastade killar med stora kängor och gevär på axeln. Totalt 5 grupper passerades med ca 10min mellanrum.



Första etappen om man börjar norrifrån är konstant uppför, små avsnitt där det egentligen går att springa, leden är också mycket teknisk, några passager med klättring blir det också.
Efter ca 2h20min var etappmålet nått på 1560möh, en stuga, några hästar fanns här, dock kände jag mig väldigt fräsch och ville ännu högre upp, till snön!



Ganska strax efter att ha kommit upp till ca 1650möh så såg jag att leden skulle ner till ca 1450 (ravin) och sedan upp igen på högre höjder +2000möh. Det blev nog ca 2km in på andra etappen där knoppen, kroppen, stranden, pizzan, ölen, colan och familjeansvaret sa att det räcker för denna gång, jag skall ju hem också.
Hade nu varit ute i ca 2h45min.



Hemfärden gick på ganska exakt 2h, då samma människor passerades ännu en gång samt två ormar.

Ganska intressant att springa 2timmar nedför, det är ju väldigt sällan man gör det. Kroppen kändes ändå väldigt stabil hela tiden, inga missöden, bra med vatten på leden, fantastisk miljö och ordet för dagen på leden var ”Bonjour!”

I´ll be back!

2 kommentarer:

Tomas sa...

Snyggt jobbat jonas, dit måste jag åka. Räkna med mig och familjen nästa år och peter med familj följer nog med de också ;)

Pälle kanske kan lurA MED FAMILJEN MED :)

Pälle sa...

Det kan nog vara nagot for Hedlundarna ocksa.

Bra som fan Jonas!!!

Sjalv har jag bara sprungit lagomlanga morgonpass har pa Mallis. Vi bor nere pa sydostkusten sa det ar for langt till bergen och landskapet ar helt vardelost att springa i, bara massa ris och taggbuskar som sitter pa skrovligt underlag. Det ar varmt som satan sa efter en timma sager kroppen stopp. Darfor har det inte blivit nagra langre strackor och mycket lite uppfor och utfor. Daremot har det blivit traning varje dag sa helt illa ar det inte i alla fall!

Rock on brothers and sisters!