2011-03-31

VECKANS ROCKRUNNER V51 - MATTI NYKÄNEN

Satama voi vitto hamppari! Inte ett knyst från Peter så det är väl lika bra att vi stänger rockrunneråret 2010 när vi ändå är igång. Här kommer en film på badboyens badboy MATTI NYKÄNEN. I det här gamla nyhetsreportaget fattar man perkele inkentinken men i kommentarerna står det "Matti Nykänen on the news, I think he has drank some whiskey." och det säger väl allt?

VECKANS ROCKRUNNER V44 - BUSAR

Eftersom farbror Peter verkar inte få tummen ur röven tar vebbmastern kommandot över veckans Rockrunner vecka 44 2010. Lördagen den 6 november spelade Hammarby - Tillberga 6-6 på Zinkensdamm. Ett av Tillbergas mål gjordes av legenden, psychot, bolltrollaren, galningen, skridskoåkaren, magikern, målskyttet, psychot, stålmannen och BUSEN Per Fosshaug. Detta unikum som man har en hatkärlek till efter många år på Zinken. Denne legend, gubbe och veteran (född -65), är (nåja var i alla fall säsongen 2010/11) alltså fortfarande aktiv som spelande tränare i Västeråslaget Tillberga.

Fast mest känd är han som sagt kanske som buse? Själv säger han att han har DAMP eller ADHD och att huvudet är som en torktumlare. Helt klart är att många unika spelare, elitidrottsmän har någon form av störning. Eller vad sägs om:


PELLE FOSSHAUG


JOHN MCENROE


ERIC CANTONA


PETER FORSBERG


PETTER NORTHUG


PER LEDIN (nåja inte så unik, bara en buse, dessutom säger han "råttet mågat" efter ca 10 sekunder, bara det är roligt!)


ASPLÖVET (orienteringsbuse? nja men geni och galning, ja!)

Over and out från Pälle. Apropå BUSAR, den värsta webbusen är såklart Peter. Nu restar han "bara" med att leverera VR vecka 51, vecka 6 och vecka 13 (den här veckan alltså). På delad andraplats i busligan hittar vi Jonas med vecka 11 och Lasse med vecka 12. SKRIV NU ANNARS BLIR DET RÖTT KORT!

2011-03-28

SKARE VA SKARE SÅ SKARE

Istället för att tillbringa natten med att springa Ursvik Ultra i mörkret, valde några ur teamet att köra ett gemensamt pass på dagtid i solskenet. Tack vare en kall natt bjöd skogen på skönt springbar skare. Passet inleddes i Gömmaren-skogen, förbi sjön Gömmaren, över till Flottsbro och uppför slalombacken, innan vi sprang tillbaka via Gömmaren och även en sväng på isen. Passet avslutades med en gemensam lunch. Tack till Krister, Tomas och Tor för sällskapet och en fin dag i skogen! (Håll tillgodo med bilderna, jag tror att handhavande fel gjorde att ett antal bilder föll bort... Tur att Krister filmade!)

2011-03-26

TEAMTRÄNING

Istället för att tillbringa natten med att springa Ursvik Ultra i mörkret, valde några ur teamet att köra ett gemensamt pass på dagtid i solskenet. Tack vare en kall natt bjöd skogen på skönt springbar skare. Passet inleddes i Gömmaren-skogen, förbi sjön Gömmaren, över till Flottsbro och uppför slalombacken, innan vi sprang tillbaka via Gömmaren och även en sväng på isen. Passet avslutades med en gemensam lunch. Tack till Pälle, Tomas och Tor för sällskapet och en fin dag i skogen! (Håll tillgodo med filmen, jag tror att handhavande fel gjorde att ett antal sekvenser föll bort... Tur att Pälle fotade!)
video

2011-03-22

DO YA THINK I'M SEXY?

På dagens backträning vid Kvarnbersskolan kunde man damma av Roddans gamla slagdänga. "If you want my body and you think I'm sexy Come on, sugar, let me know If you really need me just reach out and touch me Come on, honey, tell me so" Eller kanske inte... Men det var i alla fall skönt att springa halvnäck :-D

2011-03-21

BAMMTRÄNING no 10

Eftersom träningen gått lite sisådär på sista tiden testades ett nytt koncept i lördags. Vid midnatt begav jag mig naken ut på verandan för att yla ikapp med Ozzy mot fullmånen. Det känns faktiskt som att formen blev lite bättre!

2011-03-20

Träning/Tävlingsläger i Portugal

För ca 2 veckor sedan var Carro och jag ner till Portugal för att spendera lite kvalitetstid med varandra och samtidigt träna och tävla. Arrangör var POM 2011, detta var även en väldscuptävling för yttersta eliten och självaste Thierry Gueorgiou som anses vara världens bästa orienterare var och utklassade allt motstånd.

Vi var ju även där för att se oss omkring i landet dessutom, så det blev en del besök upp på berg med stora fort på och andra sevädra saker med storslagen natur och vyer. En dag var vi bara tvugna att åka upp till Porto del Bronko för att besöka Decathlon. Då vi hela vår tid där hade svårt att hitta lunchresturanger så blev vi överlyckliga när även en McDonalds fanns bredvid. Fan att äta i Portugal i innlandet är inte lätt kan jag säga, bara BlackPork som gäller.

De första 2 dagarna så tränade vi 3 pass på 3 olika kartor och det var kontrollplock som gällde för hela slanten. Rätt små områden men ändå klurigt som fan. Stora stenformationer som ibland var omringade med buskage och taggbuskar. Annars var det mer eller mindre som en backig gräsmatta att springa på. Vi bodde ca 40 min från kartorna och tävlingarna som gick kring Portalegre med omnejd, så det blev mycket bilåkning.

Första dagens tävling gick vid ett stort häststuteri där det var ca 1800 tävlandes. Carro imponerade direkt i sin klass och drämde till med en 3e plats i sin klass. Jag fick nöja mig med en 6e plats. Men då var jag förkyld och inte rört på kroppen sedan 2 veckor tillbaks. Fast spöar man Petri Forsman från Delta fd landslagsman i finland så får man väl va nöjd iaf :)

2 och 3 dagen hade vi riktigt tur med vädret där solen lös och det var varmt och gött. Resultaten lös dock med sin frånvara dag 2 både för mig och Carro, men vi revancherade oss dag 3 och dängde till med en 9e plats för mig och en 2a plats för Carro. Inte nog med tävling på dagen var det även en nattSprint som var på kvällningen i staden Portalegre. Både jag och Carro var nu sega i kroppen och hade muskelvärk samt att jag fått smärtor i ryggen pga att jag inte stechat något under dagarna. Men vi makade oss runt våra banor och båda kom på 3e plats i våra klasser(fick medalj).

Sista dagen hade jag en 12,3km bana och på det en regnig och kall dag. Planen var att hålla ett gämnt och bra tempo så jag kunde åter igen placera mig bra igen. Men tyvärr så smög sig någrs mindre kontrollmissar in i planeringen och jag placerade mig som 7a denna dag. Dock blev det en god 6e plats totalt efter 4 tävlingar där Kari Laine från Delta vann totalt. Han och Petri Forsman brukar springa i 10milas 1:a lag och placera sig där bland de 10 främsta varje år, så det var inga usla killar man mötte här inte. Men en frisk Tomas och med form som vanligt hade jag spöat dem varje dag ;)

BÄST var Carro som med sina stabila lopp och säkra orientering tog hem hela segern i sin klass totalt. Hennes placeringar de 4 dagaran var 3-5-2-2= 1:a, kan man säga annat än GRYYYYYMT gumman. Detta var helt oväntat då Carro inte sprungit någonting under vintern utan bara kört Wii-fitnnesträning. Men vad spelar det för roll vad man tränar när man ändå är bäst :D Grattis Älskling.

Med dessa ord får vi tacka svärföräldrarna Lena och Staffan, samt Ellionore för att ha passat våra barn så vi kunde för första gången på 5år göra något utan våra barn. Tack, vi älskar er alla!

2011-03-18

VÄRMDÖLOPPET 2011-02-06

Helt ocensurerat och oomskrivet kommer här motsolskungens reportage från Värmdöloppet som denna vecka dök upp i IFK Enskedes klubbtidning EKOT

Ett av Sveriges största skidlopp arrangeras numera i Stockholm. Loppet heter Värmdöloppet och gick i år av stapeln för fjärde gången. Antalet deltagare har ökat varje år och trots ett tak på 800 kom hela 885 åkare till start på Nacka Golfbana. Tävlingscentrum var vid Ekedalsskolan, målet vid Ekedalsspårets varvning och starten var utflyttad till närmaste golfbaneängen.

Det fanns massor av klasser men bara två längder. Antingen kunde man åka 2 varv och 22,5 km eller 4 varv och 45 km. Jag valde H40 och långa banan. Efter att ha skickat in anmälan några veckor före tävlingen kom blidvädret. Det blev träningsstopp från skidåkningen när spåren smälte bort. Det var till och med så illa att arrangörerna i Nacka Värmdö SK ett tag befarade att loppet skulle bli inställt men så blev det minusgrader de sista nätterna och efter ett kort snöfall på torsdagen beslutades att det skulle gå att genomföra tävlingen.
Tur var det för på söndagsmorgonen var det en minusgrad och strålande solsken vilket borgade för perfekta förhållanden och hårda spår. Eftersom jag bor nästgårds kunde jag ta en lugn morgon. Synkade ihop det hela med dotterns handbollsträning. Släppte henne klockan 9 och åkte till skidloppets parkering runt hörnet på samma parkering. Det blev en kort promenad upp till skolan för att hämta ut nummerlappen. Allt gick hur smidigt som helst så jag var klar redan 1,5 timma före start.
Vad göra? Frukostkaffet hade knappt runnit genom strupen så jag struntade i fika och begav mig till starten. Efter test av glidet i de många spåren så gjorde jag som de riktiga skidåkarna, ställde in skidorna i fållan. Hamnade därmed i tredje led efter de två leden med seedade åkare. Vilket ess! Nu var det ungefär en timma till start och trots hundratals andra var jag ensam. Skickade några SMS och tog lite fotografier innan jag hittade en skön plats utan snö i sluttningen. Rast vila!
Efter att ha softat en stund var det dags att göra som på Vasaloppet. Av med överdraget och knöla ner det i en påse, förslut och släng bland de andra påsarna. Skillnaden var att påsarna (och vi) inte behövde åka nio mil till Mora utan 900 meter (inte vi) till målet. Jag gick in i fållan och sen var det bara att koppla på laddningen. Fem minuter kvar, tre minuter kvar, några började tränga sig fram men vi där framme gjorde oss breda och sen gick starten. Eftersom jag stod långt till vänster höll jag mig där. När fållans staket tog slut gick jag ut utanför spåret. Stakade förbi massor av åkare. Framme vid första kurvan låg jag nog topp 50 och det var min bästa placering i loppet. Bara 44,7 km kvar…

Helt klart låg jag för bra för min kapacitet. Det gick fort! Å andra sidan var det bra för jag såg att det blev köer därbakom. Även detta som på Vasaloppet. Tänkte att det var skönt att slippa köa vid vägövergången (som här var passagen in i skogen efter en kilometer). Hela första varvet gick fort men jag höll min position. Blev såklart omåkt av en eller annan med tajt skiddräkt (själv körde jag i vanliga Enskedeoverallen) men jag var med. Därefter kände jag att orken inte höll för det hårda tempot. Jag släppte efter varvningen och struntade i åkarna omkring. Kom in i en egen rytm och det kändes bättre. Jag tyckte det gick klart lugnare men en efteranalys säger att andra varvet gick obetydligt långsammare. Kom kanske in i andra andningen? Eller var jag sådär bra? Nä! Ut på tredje varvet började kroppen protestera och sen var det bara att koppla på pannbenet. Både tredje och fjärde varvet blev klart långsammare. Det berodde såklart på trötthet men i skidåkning kan man skylla på skidorna så jag gör det.

Gick (åkte) dock aldrig in i väggen utan höll ihop det hela hyggligt. Milpassagerna var 36:46, 37:22, 39:45 och 42:49 på de fyra första milen och sen 20:28 på sista fem. Därmed kom jag i mål just under tre timmar (2:57:08) vilket räckte till 37:e plats i H40 och ca 180 totalt. Var drygt 40 min efter segraren i H40 och 50 min efter totalsegraren. En jag inte träffade var Magnus Elwin som åkte snabbare vilket betyder att han slog mig. Såg inte heller Jonatan men honom kom jag före så det betyder att jag hamnade mitt i av Enskedeiter. Om nu inte någon annan åkte? Avslutningsvis kan jag säga att Värmdöloppet var kul att åka. Visst är det roligare med orientering och nog slipper man gärna fyra varv på samma bana men det var en stor publikfest, mycket åkare, fina spår och ett mycket bra arrangemang med två utmärkta vätskekontroller på varje varv.

Rekommenderas varmt / Pälle

2011-03-15

RUNEKAKOR

Nu är det slut med köpta Maximkakor och Delicatobollar på långpassen, årets första laddning med Runekakor är nämligen färdigkokt!

Här ligger kakan, redo för uppdelning och paketering.

Och så här fina kabbar blev det när allt var klart. Varje kaka ligger på runt 2000 kalorier och kostar typ 14 öre. (Eller var det 2000 kr för 14 gram?)

Och ett litet tips, om man lindar in kakorna i plastfolie eller lägger varje i en kondom, så kan man svälja alla som man ska ha med sig på Bamm redan kvällen innan loppet. Ger en riktigt lätt ryggsäck!

2011-03-14

Sjuk igen :(


JAG VILL TRÄNA!

Snart ser man ut som ett första världskrigskelett, musklerna förtvinar och huden hänger slapp och benkotor sticker ut lite varstans. Flåsar som ett djur när man går upp till övervåningen. Ser ut som om denna säsong håller på att gå åt skogen. Snart är det premiere på Ursvikstafetten om man ens blir uttagen i laget :/

HEAVEN & HELL

Planen var att köra minst två timmar men när jag kollade upp handbollssamlingen till dotterns match var den en timma tidigare än i mitt huvud. Fick helt enkelt byta om snabbare än en brandman, attackbajsa, springa lite kortare och kasta mig ut i:SKARSNÖN! Eller nä, hade jag stuckit 1-2 timmar tidigare (nu var den 09:30) eller sett ut som den etiopiske elitlöpare jag ju (inte) är hade det kanske varit skarsnö nu var det bristande skarsnö. Håller det att springa här i spåren? Nä! Håller det vid sidan av? Nä! Håller det om jag trippar? Nä! Håller det om jag springer fort? Nä! Håller det om jag går? Nä! Det var bara att bita ihop och låta pulsen och mjölksyran flöda. När jag äntligen rundat viken och kommit över på andra sidan sjön var det lite bättre:KOLLA BARR, RÖTTER, MOSSA och LINGONRIS i säkert flera meter. Tyvärr är flera meter rätt kort och sen var det is, is och åter is tills jag kom ut på Strömmadalsvägen ner mot Korsmosjön:IS, BARIS, BAR-IS, BARA IS, SVALLIS, SVALL-IS, BLANKIS, BLANK-IS, HALIS, HAL-IS. Icebugskorna visade sig från sin sämsta sida. Att sakna 7-8 dubbar på varje doja var ingen höjdare. Men det var utför och det var inte bristande skarsnö så jag släppte på. Längst bort i bild ser man inte diket som jag var en hårsmån från att landa med huvudet före i. Överlevde dock och fortsatte ner mot vad som skulle bli rundans bästa, mysigaste och härligaste sträcka:SYDSLUTTNINGEN MOT KORSMOSJÖN är lika vårsäker som videung, båtmässan, skitiga bilar och att springa utan långkallingar (fast jag sprang med långkallingar och tights). Just som jag kom ner till sjön var det till och med lera och vatten. Skorna lät tjipp-tjipp så jag vände om och tog sträckan om 15-20 meter en gång till. TJIPP-TJIPP, ja fan det kanske är vår i alla fall? Den snöfria uppförsbacken lockade till en fartökning:DUBBFRIA ICEBUGS GREPPAR BRA I MOSSA! På fyra-fem steg flög jag upp på toppen och fortsatte med ett leende som gick från öra till öra. Trodde inte det var sant och fick stanna:DUBBFRIA ICEBUGS GREPPAR BRA I MOSSA SA JAG! Klicka på bilden så ser ni att det inte fanns en tillstymmelse till vare sig is eller bristande skarsnö. Jag var som en kalv på grönbete tills:FAN SYDSLUTTNINGEN ÄR FÖR KORT! Norrsluttningen var inte alls lika rolig. De 750 metrarna till Korsmovägen tog nästan 10 minuter att springa, gå, krypa. Ett tag höll jag på att dö och när jag trampade ner i ett översnöat lerhål 10 meter från vägen ruttnade jag ur på den JÄVLA VINTERN. Som protest sprang jag väg (isig, grusig, lerig och gropig väg, ska de aldrig bli klara med VA-utbyggnaden?) ända ner till Herrvikens sydsluttning. Den sträckan var helt OK, inte lika fin som Korsmosjön, men helt OK.

Tyvärr lade kamerabatteriet av här. Men efter att ha tagit hela Herrviken, Ryttingevägarna, väg i Strömma, knögglig rätt hård stig längs Örträsket och sen hem kan jag sammanfatta det hela med att våren har kommit till Korsmosjöns norrsida, dvs sydsluttning. Over and out from Haile Gebrselassie, NOT!

2011-03-13

SEN VECKANS ROCKRUNNER V8 (SORRY PÄLLE)

Rock betyder bla klippblock, så jag lägger ut lite fina sådana på vår blogg.

Wadi Rum, Jordanien


Wadi Rum, Jordanien


Wadi Rum, Jordanien


Petra, Jordanien


"En skranglig bro", Petra, Jordanien (lät faktiskt barnen gå över först)


Petra, Jordanien