För att slippa leden runt till fyran klättrade vi över Pajep Kåppatjåkka. Mina ben tog hellre 300 höjdmeter klättring än det långa varvet runt. Vi tappade säkert lite mer än om vi sprungit runt men de andra fick inte uppleva läcker (men hal) glaciärklättring, regn, hagel, snöfall och livsfarlig löpning utför. Dessutom hakade vi på Glommershus som senare skulle komma att bli tvåa. Vi höll faktiskt jämna steg i några hundra meter så det så!
Upp till fyran mötte vi lagen vi låg efter. De hade redan tagit kontrollen och var på väg till femman. Vi hade en bra bit upp till Krister/Anders och en mindre bra bit till IKSU. Dessutom mötte vi massor av lag i 50-klassen. Även här snöade det, rejält!
Vi pep på åttonde plats 12:11 efter K/A (jag sa ju en bra bit) och 6:24 efter IKSU (en mindre bra bit). Hur långt vi var efter täten? Nästa kapitel handlar om...
3 kommentarer:
Det såg ut som att flera av lagen före oss valde att gå över, så även IKSU som stämplade alldeles före mig och Anders. Vi velade en del, innan vi i alla fall bestämde oss för att köra runt.
Vägvalet runt var ju givet och inte ens en diskusion.
Hmmm märkligt... Vi diskuterade aldrig men det blev ändå rakt över.
Visst var runt på leden bättre. Det vittnar varenda mellantid på winsplits om. Men de fick inte se snö, regn och rusk...
Skicka en kommentar