Då så var ÄNTLIGEN säsongspremiären i orientering avklarad. Eftersom skidsäsongen pågick ända in i kaklet har jag inte tramsat med träningstävlingar, skubb och sån skit utan kastade mig in i hetluften med stafett direkt. Visserligen är Tiomilarepet också en träningstävling men det är ju i alla fall en budkavle där man går ut i täten (sprang första ju) och blir frångsprungen av en massa snabba elitlöpare. En riktig käftsmäll direkt liksom.
Jomen 19:30, gemensam start, H21L (nåja 7,6 är inte så långt, det var bättre förr, då var det jävlarimig inte under milen), 10 sekunder kvar till start, pangbomtjoff kör, oj vad fort det går...
Jag sprang fort (tyckte jag) men blev ändå frånsprungen (såg jag). Efter en 30 sekunders felgaffelbom på ettan och diverse tveksamheter till tvåan var jag avhängd. I min ensamhet trampade jag på och lyckades genomföra loppet utan större bommar. Ringrostigheten märktes i många inbromsningar och stopp. Dessutom velande och tvekande jag så fort marken var ojämn. Annars rullade det på utan större missöden och jag kom imål utan att behöva tända lampan som jag inte hade med mig.
Vill inte säga hur mycket jag tappade men det börjar på tre och slutar på tton minuter och ganska många sekunder. Trots det är jag nöjd, typ, i alla fall för att vara en säsongspremiär. Nu kan det bara bli bättre...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar