Innan förkylningen var jag ute och sprang på Ingarö. Fram till sexan gick det bra, visserligen långsamt, men ändå orienteringsmässigt bra. Inte en bom så långt ögat kunde nå. Klarade till och att passera en kraftledning som fanns på kartan men inte i naturen. Skickligt fan! Men så kom jag till Ålands hav:
Vet inte om jag freakade ur för att jag är båtstörd eller om alla reagerar som jag gjorde? Ålands hav, ska liksom inte det vara blått på kartan och vått i terrängen? Här var det ju gult på kartan och grönt i terrängen, jag fick frispel!
Från höjden vid sjuan togs denna gröna bild innan jag svajig i benen och snurrig i roten sprang vidare. Efter detta blev det bommar både på åttan, nian och tian innan jag fick något sånär ordning i knoppen. Är fortfarande (5 dagar efter händelsen) störd av detta. Kan det bero på att Seglar-Walle tjatade om att vi skulle åka över till Åland med båtarna i somras?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar