VECKANS ROCKRUNNER V 33:2

Till Veckans Rockrunner v 33 nr 2 utses Vinnare! Och nej - Team Rockrunners skickade inga vinnare till det Bamm som avgjordes vecka 33. Team X åkte som bekant upp för att försvara Rockrunners färger, tippade av samtliga övriga Rockrunners till att få en lång dag ett, över maxtiden, och därmed en kort dag två. Och visst fick dom rätt, även om oddsen för detta tydligen var så låga att ingen vann något på detta tipset. Team X ägnade 10 timmar och 44 minuter åt dag ett, distanserade med 4 timmar och 22 minuter av Team Silva, och dessutom med ett antal Försvarsmakten-lag före sig i resultatlistan.

Vinnare: Team Silva Foto: Bamm.nu

Kort efter Team X sena målgång vid Kårsavagge-stugan dag ett, bestämde sig halva teamet för att nu fick det räcka med kortast möjliga promenad tillbaka till Björkliden. Teamets andra halva svalde först dagens nesa samt kanelbullen och började granska anslagstavlan efter sådana som sökte nya lagkamrater till dag två. Även om första dagen varit lång, tagit lång tid och inneburit många, många höjdmeter, så kände jag i alla fall att det fanns tillräckligt kvar i kroppen för att kunna genomföra en dag två, om inte annat så i den kortare 50-klassen. Och eftersom vi var diskade var 50 tydligen, tack och lov, det längsta jag skulle få ställa upp i. En av de som sökte ny lagkamrat var Albin, som dessutom fått tillägget noterat att han ville springa på. Springa på? Är det nånting som jag fruktat med 50-klassen så är det det högre tempot - inte riktigt min grej. Nåväl, Albins tält lokaliserades och det kunde konstateras att Albin var en orienterare (elitorienterare? OK Tisaren) i 20-års åldern som ursprungligen var anmäld till 70-klassen, men som gått runt 30-klassen på fredagen då lagkamraten vaknat med ont i halsen på morgonen. Nu var han väl trött på att gå, och ville "springa på" i åtminstone 50-klassen. Det här var Albins första Bamm, och han ville kanske även se lite mer av fjället. Mitt erbjudande till Albin bestod av en skäggig snubbe/gubbe med över 40 km och över 3 000 höjdmeter i benen från dag 1, samt med sju tidigare Bamm 70 i bagaget. Nåväl, innan vi spikade det nya laget gick jag tillbaka till Pälle och vårat tält för en påse mat, och Albin fick fundera på erbjudandet. Efter att ha käkat och chillat en stund med Pälle och Ladonia gick jag över till Albin igen. Något bättre erbjudande hade nog inte dykt upp och vi bestämde oss för att köra, i startlistan till Bamm 50 motion registrerades det nybildade Team Rockrunners 99!

Det blev pöbelstart kl 08:00, och brant stigning direkt upp söderut ur Kårsavagge. Albin, som ju i stort sett vilat sig hela dagen innan, var pigg och vi fick ett bra tempo uppför dalsidan. Blev tidigt en stor lucka till dom efterföljande lagen. Och när vi kom upp från branten märktes det vem som var orienterare av oss två. Jag ville gå längre västerut, då jag tyckte att vi borde passera ytterligare en bäck, Albin ville dra oss lite söderut och upp på den närmsta höjden. Och visst hade Albin rätt och vi kunde dra vidare med fin utförslöpning mot kontroll två. Tvåan var på en höjd som jag och Pälle spanat in dagen innan, och inga problem att springa rakt på. Därefter gick vi runt och upp mot trean, vilket nog var mitt enda lyckade bidrag till dagens vägval. När vi stämplat trean och var på väg ner på åsen ovanför Kårsavagge mötte vi nu ett flertal lag, så dom andra var ju inte så väldigt långt efter mig och Albin. (Vet inte direkt om det var smartaste valet att gå över till åsen, men det var nog mitt förslag.) Uppe på åsen var det som vanligt fin-fin löpning, och här kom vi även ikapp Ladonia Fellrunners med Mats och Mange som gjort bort sig rejält på väg mot trean, siktat in sig på fel topp och kommit för långt ut på åsen. Och när vi kom ikapp var det för sent för dom att vända om, i alla fall om dom skulle ha något med slutstriden att göra. Fin löpning och vi trummade på bra uppe på åsen, dock med dimma ner mot Kårsavagge, så det gick inte att ta sikte på något bra ställe att börja skråa ner mot bron för kontroll fyra. Det blev inte bättre än att vi kom ner alldeles för långt fram och fick ta oss tillbaka genom en del ganska snårig skog. Och när vi väl kom tillbaka mot bron såg vi lag 1 och 2 från jaktstarten komma rakt ner mot kontrollen, därmed var vi inte längra först i Bamm 50! Surt, och delvis beroende på att vi sprang för långt fram efter åsen. Samt att lagen som går ut i jaktstarten alltid har en viss fördel av att kunna sikta in sig mot kontrollerna med hjälp av de lag som de kommer ifatt. Och jag hade ju sprungit runt hela 70-banan dagen innan...Vi stämplade och tog upp jakten i den branta stigningen. Eller jakten förresten, jag och Albin var ju ändå utom tävlan. Stigningen hade knappt början förrän jag och Albin var ikapp och förbi - återigen först på banan. Och vi fortsatte starkt i den över 500 höjdmeter långa stigningen, vilket gav en rejäl lucka bakåt. Dimman gjorde att vi inte kunde se toppen vi skulle upp på, men Albin styrde bra och vi hade inga större problem med kontrollen på Tjatjentjåskatjåkka!

Sedan en långsträcka över till kontroll sex vid 883-sjön vid leden mot Låkta-stugan. Inga problem, Albin såg sjön på långt håll, och i stigningen mot sjön så kändes det att nu fick det räcka med uppförsbackar för den här dagen. Vi avslutade med lite härlig ledlöpning ner mot sista kontrollen vid sjöarna ovanför golfbanan, och här tryckte vi på med bra tempo. Därefter återstod bara spurten ner till målet och hotellet. Och faktiskt, här i spurten kände även jag mig som en vinnare. Dels för att vi var första 50-lag i mål, men framför allt för att jag tyckte att vi gjort en bra insats och "sprungit på" största delen av dagen. Dessutom var det en helt ny, och väldigt angenäm upplevelse, att få gå i mål så tidigt som strax efter kl 13, med en sluttid på 5 timmar och 6 minuter.

Vinnarkänsla: Team Rockrunners 99 Foto: Bamm.nu

Vecka 33 bjöd förutom Bamm på ytterligare en stor tävling, nämligen Orienteringsspecialistens Bammtävling! Bammtävlingen gick ut på att gissa vinnartiden i Bamm 70, där det rätta svaret alltså visade sig vara Team Silvas 11:57:52. Med min gissning på 11:56:06 trodde jag på en riktigt framskjuten placering. Min gissning räckte dock inte längre än till en hedervärd tredjeplats. Med en gissning på blott 20 sekunder från Team Silvas tid, vanns tävlingen av Bertil Karlsson, vilket torde vara Draghundarnas Bertil. Första pris var en Camelbak, och själv kan jag stoltsera med tredjeplatsens fin-fina Buff!

Vinst: Buff från Orienteringsspecialisten