2013-11-04

OMM 2013 del 2

Karta dag 2 med våra vägval
Klockan sju skulle vi starta först i jaktstarten och vi hade gott om tid tyckte vi. Av en händelse råkade jag se att det var 15 min gångväg till starten. Det var inte med i vår beräkning. Plötsligt blev det väldigt bråttom och frukostgröten fick vi ta på springande fot i mörkret på väg till starten. Vi hade några minuter till godo innan starten gick. På grund av det dåliga vädret fick vi en ”bad weather course” som innebar att kontroll 5-8 skulle uteslutas. Vi var inte direkt ledsna för det då vädret bara blev sämre och sämre.
Upp till första kontrollen var det bara klättring. Framför oss såg vi det ledande herrlaget i A-klassen som stegade på i ilfart uppför berget. Dom försvann snart ur sikte. Bakom oss var det två tjejer som pinnade på bra och hade ett konstant avstånd till oss hela tiden. Ut från kontroll två drog vi ifrån nerför, men när vi gjorde en liten bom vid kontrollen var dom där igen. Hur kunde dom vara så snabba? Två äldre damer var det insåg vi senare, men inte vilka som helst: Wendy Dodds och Sara Rowell, 62 och 50 år, båda är kända brittiska ultrabergslöpare.
Tomas: - Kortare dag 2 var helt ok i det vädret som sagt. Sen att de där 2 brudarna var oss i hälarna första 2 kontrollerna var inte konstigt. Nästan lite hedrad att de efter målgång kom fram och pratade med oss. Ville fråga så mycket men de bara snackade på så man inte fick en möjlighet ens.

Nu blev det riktigt stenigt och dålig sikt och vi fick hoppa mellan olika klippstenar för att ta oss fram. Vi måste ha varit relativt snabba ändå, för vi drog ifrån de två damerna och spikade kontroll 3 och 4. Ut från kontroll 4 tog vi samma väg tillbaka en bit och vek sedan av nerför berget hoppandes mellan olika stenblock och påbörjade klättringen uppför nästa topp. Det var bara att sätta den ena foten framför den andra och sikta in sig på Tomas rygg. Vi valde att klättra upp på toppen längs bergskanten och sedan haka på stigen. Ytterligare en evighetsstig med stentrappor låg framför oss. Vinden ökade i styrka och när man fick en vindpust i ryggen kunde man lätt springa uppför. Lite hagel lättade också upp stämningen. Vid det här laget var vädret ganska bistert, men nu började vi närma oss målet. Kontroll 9 (5) tog vi av bara farten.
Tomas: - Här kändes det att vi faktiskt hade en bra trend båda två. Även om Pernilla låg steget bakom hela tiden. Vinden i ryggen var skönt som omväxling och det gick ju lättare att ta sig fram som sagt.

Lite uppförslöpning till kontroll 10 (6) tog en evighet och jag ångrade ännu en gång att jag inte gjort mer backträning. Trots att vi gick upp på toppen lyckades vi komma några höjdkurvor för långt ner vid själv kontrollplockningen. Det var sista riktiga orienteringskontrollen på banan. Nu återstod endast lite småkontroller på vägen tillbaka till målet. Jag fick ny energi och racade ner för berget med Tomas i hasorna och fortsatte ner på stigen mot målet. Tomas ville ta det lugnare, men när man väl kommit ut på en stig måste man ju springa tyckte jag och hejade på Tomas så gott jag kunde. Man kan säga att det blev en upprepning från förra gången då vi sprang i området. Glada sprang vi i mål och kunde stämpla in som första mix-lag i A-klassen och 6:a totalt. Behöver jag tillägga att bajspåsarna förblev oanvända?
Tomas: - Snabb, snabbare, snabbast Pernilla som sagt. Tänk att jag inte bajsade alls under dessa 2 tävlingsdagar. Det var de där påsarna som skrämde mig, eller kanske var det bristen på tillfällen när vi hela tiden stegade mot att vara minst lika bra som för 9 år sedan? Glad och lättad var jag i alla fall vid målet. Tack Pernilla för återigen en bra och väl genomförd tävling. Bara vinster ihop så här långt J.

Vid eventcentret blev det oväntat svårt att hämta ut bilnyckel då Tomas glömt att skriva vårt lagnummer på nyckeln, men efter någon timme av väntan kunde vi äntligen kvittera ut bilnycklarna och få på oss lite varma kläder. Nick Barrable och Gustav Bergman vann elitklassen i suverän stil och Nick blev den genom tiderna bästa KIMM/OMM löparen då han vunnit alla klasserna. Efter prisutdelningen masade vi oss iväg till parkeringen. Parkering och parkering, lerfältet där alla bilar stod parkerade är kanske en mer passande beskrivning. Det var bara att glömma att köra ut bilen för egen maskin.
Varma och glada med tre lager kläder efter racet
Traktorn fick jobba hårt. Efter någon timme fick vi äntligen hjälp och kom ut från lervällingen. Tyvärr råkade vi även få en fin liten buckla på bilen vid bogseringen, men hur mycket den kostar vet vi inte ännu……
Tomas: - Stort GRATTIS till Nick som sagt. Jag gläds av att han äntligen fick vinna Elitklassen efter så många försök. Vad ska han ta sig an för utmaning nu tro? Bucklan på hyrbilen var surt kan man säga, men lätt hänt i rådande situation.

Nästa mål var Abergavenny där vi skulle bo på hotel Angel tillsammans med Magnus, Fredrik, Nicole
och Emil. På grund av lite bristande vägbeskrivning från Fredriks sida tog det lite längre tid än beräknat, men när vi väl var på plats var det otroligt skönt att ta en dusch och sedan några öl. Efter en trevlig middag stupade vi i säng. Vi gav oss iväg från hotellet i god tid och skulle enligt beräkning vara på Heathrow redan vid 12-tiden, flyget gick vid 13.50. Orkanen Juda verkade dock ställa till det lite på flygplatsen och massor av flighter var inställda. Ju närmare London vi kom desto långsammare gick trafiken, en tidigare olycka längs M4 gjorde att trafiken i princip stod stilla och vi tappade runt en timme. Vid det här laget såg det mörkt ut att hinna med flighten som trots orkanen verkade vara i tid. Till slut körde vi in på biluthyrningen, dumpade bilen och checkade in på flighten via mobilen i shuttlebussen. Väl på flygplatsen var flighten försenad och det slutade med att vi lyfte en timme sent. Med vinden i ryggen flög vi i 1000 km/h in en timme och landade nästan i tid. Det kändes helt overkligt att komma till Arlanda när hela landet verkade lamslaget av orkanen. Ännu en gång hade vi tur. Vi har haft så mycket tur under den här resan att jag nog ska vara i väldigt god tid till alla tillställningar den kommande månaden. Min kvot av tur är nog förbrukad nu.
Lervälling.......
Både Tomas och jag blev taggade efter framgångarna och började genast planera inför framtida lopp. Stockholm Rogaine blir nog nästa tävling. Jag är lite sugen på att köra OMM nästa år, men Tomas vill ha bättre väder…..

Tomas: - Japp instämmer med dina ord Pernilla, stressigt men skönt att komma hem utan större problem. Visst ska vi tävla fler gånger ihop, det är ju en säker vinst J. Rogaine 6h blir en fin avslutning för året och jag är än mer träningssugen nu efter OMM segern. Jag har en hel del tävlingar 2014 som ska genomföras allt för att få plats till Dragons Back Race 2015. Där förövrigt Wendy Dobbs med sin ringa ålder på 60 genomförde Dragons Back 2012, imponerande minst sagt och något som bevisar att man själv har många år kvar i toppskiktet av denna sorts tävlingar.

Tack så hjärtligt mycket Pernilla för att du hade möjlighet att åka med till Black Mountains och återuppleva det vi genomförde för 9 år sedan. Du bevisar att du är en av Sveriges bästa löpare i sådana här lopp. Aldrig ett gnäll utan bara goda miner och fightingface som gör att man själv måste hålla sig i bättre form för att inte få tjejdäng J. Men nu ska jag bli bra där du redan är bäst så vi far fram ändå snabbare nästa gång.

13 kommentarer:

Krister sa...

Shit vad bra! Men har Tomas blivit förstoppad?

Pernilla Berg sa...

Ha ha, nej bara normal :)

Pernilla Berg sa...

....och jag ska träna på att GÄ snabbt uppför. Hur svårt kan det vara???

Tomas sa...

GÄ, vad är det?

Pernilla Berg sa...


Lars sa...

Riktigt bra reportage, och ännu bättre kutat förstås! Grattis till segern och till att ni uthärdar det där grisiga klimatet. Jag är grymt impad!

Jonas sa...

Härlig läsning och härligt OMM väder, stort grattis till segern!

GB sa...

Nick ska nu vinna alla klasser i Mix, innan han går över till Veteran, har han lovat. Taktiskt sett borde han gå in på elit, och sedan jobba sig neråt, men jag vet inte exakt hur han resonerar. ;-)

Henrik sa...

Grattis till segern! Inspirerande läsning.
Vi är ett gäng från Västerås som ska till GL3D så vi lär väl synas där.

Pernilla Berg sa...

NIck får väl hitta någon som är lika bra som Angela Mudd då....

Tomas A sa...

Henrik> Kul, då ses vi där då Peter och Jag kör långa klassen.
Kör ni Orientering i Västerås SOK med?

Håkan sa...

Stort grattis till placeringen och kul att läsa att Pernilla är i farten!

Henrik sa...

Thomas A> Jag tränar aktivt med VSOK nog on gång i veckan. Bosse är också medlem men springer inte så mycket OL längre.