KEX Team SEXton del 3

Jomen nu har det gått runt en månad sen vi kom i mål och lite drygt en vecka sen kapitlet om första KEX-dagen så det är dags att gå genom vad som hände i nattlägret:

Efter den godkända utstämplingen smakade KEX-bullen fenomenalt. Benen var för stela för att tåla stretching så vi stretade upp en KEX-kurva där David rekat några bra platser för teamens pyttesmå tält. De svettiga tävlingsställen byttes ut mot varma överdrag. Team SEXton hade innan tävlingsstart bestämt att Pälle skulle ansvara för tältuppsättning och LG för vattenhämtning och matlagning. Det höll på att fallera direkt då LG upptäckte att han dragit en säkerhetsnål genom splitternya drybagsäcken. Eftersom det är svårt att hämta vatten med läckande påse blev det krismöte. Vi konstaterade att Pälle var för stel för att hämta vatten och att LG inte klarade instruktionen om hur man sätter upp tältet. Mötet avslutades med att LG hämtade vatten i Pälles fortfarande hela säck. Puh, där var det nära att det skulle gå åt pipan!

Medan tältet restes och vattnet värmdes kom i tur och ordning Jonas/Mange, Tor/Pernilla och Krister/Mats in i mål. Alla smaskade KEX-bullar, bytte kläder och satte fart med liknade verksamhet. Tiden gick de enda som saknades var Team Rockrunners KEX-en men till slut kom tjejerna som kämpat på starkt och så var alla i mål.  

Medan tältet restes och vattnet värmdes kom i tur och ordning Jonas/Mange, Tor/Pernilla och Alexandra/Carro in i mål. Alla smaskade KEX-bullar, bytte kläder och satte fart med liknade verksamhet. Tiden gick de enda som saknades var Team LadoniaFellRockrunners men till slut kom gubbarna som kämpat på starkt och så var alla i mål.

Kvällsbestyren klarades av med en knippe BAMM-rutin i ryggmärgen. Även LG agerade rutinerat och det märktes inte alls att han var helt grön på dessa uppgifter. I stora drag kan man sammanfatta allt med att den första middagen var delikat, kvällsmyset med chips och sportdryck sådär och den andra middagen rätt äcklig. Däremellan klämdes det in ett möte där nattlägerchefen informerade om morgondagens tider och så delades morgondagens kartor ut. Largebanan så stor men inte omöjlig ut:

Det började mörkna så vi ålade in i tältet. Sömnen var inte långt borta och sen drömde vi söta (mar)drömmar om höjdkurvor, sten, snöfält, kramp, skoskav och inte en enda bom. Fortsättning följer i ett kapitel inte alls långt borta.