Till näst sista bjöds vi på en riktigt lång och segt sugande men ganska vacker sträcka längs Latnjajaure. Det hela började dock med att Emma tog ännu en grym bild på teamet just efter stämplingen vid Kårsavaggestugan.När vi väl kom upp så kom löpningen faktiskt igång rätt OK igen. Vi höll rätt god fart längs sjön och passerade gårdagens passering till tvåan. Minnena från 2005 års lopp var såklart starka. Se här så förstår ni att det inte var så konstigt:
Upp mot 1174-sjön smög dimman in och leden blev svår att följa. I ärtsoppan tassade vi om ytterligare några 50-lag. Uppe på platån sa höjdmätaren att vi var uppe på över 1200 meter. Just då övergick dimman i sånt odefinierbart småregn som bara finns när man är insluten i ett moln. Det var liksom vatten överallt och rätt vedervärdigt väder ett tag men sen blev det nerförsbacke och hux flux var vi framme vid sjön. Just som vi stämplade kom STF-grabbarna ifatt. Teoretiskt sett var vi kanske tvåa fortfarande men eftersom de startat en evighet efter oss var silvermedaljen paj nu. Tiden blev 1:30:47 och vi tappade "bara" 10 minuter minus en sekund på täten så det var väl godkänt. Nu hemväg...
2 kommentarer:
Här var i alla fall Staten och kapitalet starka, 1.29 på sträckan och fjärde tid! Vad man kan lyfta sig när man känner att dusch, bira, rena kläder och mat väntar...
Jo nog jag såg det allt men den faktan utelämnades med flit :-D Sträckan var jämn värre och vi var väl sex lag inom tio minuter?
Med mer belöning kanske man kan höja sig riktigt ordentligt? Det är ju lite svårt att få öl ute på banan men om mentalt bygger upp en virtuell öl ute på banan och sen plockar fram belöningen efter målgång?
Typ: Snabb som fasen utför - en öl, bästa sträcktid uppför - en öl, öka farten i stenskravel - två öl (det är riktigt svårt), kycklingfegislöpning - minus en öl.
Men vänta lite... Det är ju så vi kör idag...
Skicka en kommentar