BAMM-TIO

Till sexan fortsatte utförslöpningen lika många höjdmeter till ner till Låktajåkkas strida ström. Det var kalfjäll runtomkring och vi såg Kalfjäll framför, IKSU till höger och Skottarna bakom. Från början hade vi tänkt springa upp till bron men forsen såg human ut så det blev rakt på. Någon minut senare vadade Kalfjäll oskadda över. Skönt! Det var 2 km svagt uppför till bron. Även vi kom över, blöta, men hela och rena.

Efter badet bar det av uppför i 650 höjdmetrar. Vi gjorde som på Nuolja och delade upp stigningen. Varje 100 m på höjdmätaren renderade i drickapaus och jubel, bara 550 kvar, 450, 350… IKSU var borta men vi såg Kalfjäll framför och Skottarna bakom. Envist intalade vi oss ”vi tar in, vi drar ifrån”. Egentligen höll de tre lagen jämn fart men det kändes bra att göra så. Jokkarna till höger och vänster var tydliga så orienteringen var inte så svår, för oss…

Kalfjäll försvann när det blev skrå men vi stretade vidare. När ”krönet” passerades låg 1227-sjön där precis som den skulle. IKSU hade just pipit efter ett högervägval som varit bättre, eller så var de starka(re)? Vi pep och undrade vart Kalfjäll tagit vägen när de dök upp från vänster. Mer stigning blir det i nästa kapitel!

IKSU 5:14:20, Rock 5:16:58, Kalfjäll 5:17:13, Skottar 5:22:36

Vi ser på det streckade strecket att kalfjället inte var med Kalfjäll. Nu undrar alla spänt, Rocker/Anders vad hände?