HÖSTLUNKEN 2010

Var Höstlunken 2010 en tävling, ett KM, eller ett genrep inför Rogainingen? Skulle Team Rockrunners X gå ut hårt och öka? Skulle Team II gå ut ännu hårdare och missa? Skulle Team XII hitta någon att fråga när de sprungit vilse? Många frågor! Får de några svar?För att orka genomföra en tävling, ett KM och genrep behövs hursomhelst en redig frukost. Ute på Värmdö laddades det med en halvliter Yoghurt (jordgubbssmak) med Crunchy musli samt mackor, juice och kaffe så Pälle kan inte skylla på energiintaget i alla fall. Möjligen kunde yoghurten bytts ut mot gröt men frukosten får 4 hårda gitarriff av 5 möjliga.

Däremot lyckades Team X inte så bra med synkroniseringen av teamet före start. Pälle var sen men Krister ringde och sa att han var ännu mer sen. Teamet parkerade på olika platser och när de äntligen hittat varann var det bara att kuta direkt till start. Bra? Nja det var lite i stressigaste laget men de kom i alla fall inte för sent och hann pissa så det var lugnt. Hann till och med slänga upp kameran och slänga lite käft med Team II.Det var mycket folk på plats och när startklockan checkades var det faktiskt hela fem minuter kvar till start. Peter hann ta en teambild på dagens favoritlag enligt spelbolagen:Efter fotot av "eliten" ville han inte ställa upp på bild själv:Klockan blev 10:08 så Team X äntrade fållan. Team XII som skulle starta 10 minuter senare hann fram och hälsa lycka till. Trodde X! Men tydligen hade Lasse sagt åt en kvinnlig startfunktionär att Krister inte hade heltäckande klädsel. Tanten surade ur och sa att "sådär får man inte springa". Hon var på väg att tejpa Kristers ben men han hasade ner brallorna och upp strumporna. Resultatet blev en på gränsen till OK "järlaglipa" och tanten lugnade ner sig.

Samtidigt skulle Pälle stoppa i definitionen i plastfodralet. Då kommer en lika ordningsam manlig funktionär och säger "RÖR INTE KARTAN". Pälle svarade "men jag ska bara" mer hann inte sägas innan funktionären nästan skrek RÖR INTE KARTAN SA JAG! Pälle blev obstinat och sa "definitionen SKA i". Den obstinata farbrorn mjuknade och insåg kanske att det inte var VM. Det känns som att detta tog flera minuter men det klarades mellan pip-pip-pip-PIIIP och nästa pip-pip-pip-PIIIP. På det sista PIIIPET stack X iväg ut på 17490 meters tävling, KM, genrep:Gick X:en ut hårt och ökade? Det kändes så men mellantiderna från Winsplits talar ett annat SPRÅK. Det var snarare lufs och lunk än hårt tempo men vädret var fint! Till ettan gick det OK (men långsamt) och X svängde bara lite för långt vänster på en stig där de skulle kört mer rakt fram.

Till tvåan sa Pälle "vi kör inte ängen den är säkert plöjd, lerig och tung" så det blev slalom i skogen till X kom fram till en perfekt gräsad äng. Högervägvalet måste varit bättre? Undrar om det var därför X körde höger till trean? Alldeles åt helvete snett kom X:en ut vid Lännavägens viltstaket. Sista biten till tunneln tog en evighet att kuta, gå, klättra, svära, krypa och fastna i staketet.

Sen gick det faktiskt rätt bra ett tag. Fyran-femman-sexan satt där de skulle. Enda problemet var tempot och Kristers skosnören som fick knytas om både en och två gånger. Efter sexan var det kartbyte så kartan vändes. Ner till vätskan och upp över den BAMM-branta sluttningen efter vägen. Skogen i Paradiset är grymt fin men svår. Till sjuan hölls tungan i rätt mun så skärmen satt där den skulle.Vet inte om X slappnade av och tyckte det var för lätt men något hände efter sjuan. Till åttan var kartkontakten grym till en bit efter stigkorset. Kontrollen satt dock inte alls där den skulle. Nian var dessvärre ännu svårare. Halvvägs var X helt rätt men istället för att svänga svagt vänster vid kärret gick det typ rakt fram. Här ska kontrollen vara sa Pälle och just som de skulle till att börja leta sa Krister att han såg vägen. Då såg även Pälle vägen och bommen var ett faktum. Uselt? Ja inte fan var det bra!Team X hittade i alla fall ut till vägen (hade ju nyss sett den ju!), fram till vätskan och tillbaks till sexan/tian.

På långsträckan till elvan gick det rätt OK. X tog rygg på BVSOK:s team trots att de inte snabbaste. Det kändes rätt skönt att lägga sig bakom då orienteringen varit svajig. Hängde ni? Näeij, nja, njo, lite... Men när kontrollen närmade sig fick de köra iväg. En så svår kontroll ska tamejtusan klara av självt! Miss? Jajemen, inte så mycket, men spik var det i alla fall inte! Tolvan satt i alla fall där den skulle men trettons lilla äckliga höjd satt alldeles för långt bort. Eller så började X-men att leta för tidigt?

Krister sa att tiden var drygt 2 timmar. Pälle sa (eller tänkte?) att då blir det över 2,5 timma i tid. Långsträckan till 14 gick i alla fall bra och femton satt där den skulle. Vägundergången klarades också av även om X:en sprang lite snett bredvid Sörmlandsleden där i början. Sexton gick galant och till sjutton var det risigt som sjutton i början men bättre på stigarna. Däremot ramlade Krister på en hal rot ungefär vid passagen till ettan. Sjutton spikades (wow!) men arton bommades. Först vims på stigen sen på väg upp på fel kulle. De insåg dock att kullen var en brant (en hög brant) och tog höger istället. Till nitton var det elljusspår och det gick bra!Med betoning på gick! Nä det var att ta i men nån tvättäkta H-16-spurts-avslutning var det inte! Själva kontrollerna satt där de skulle och när X kom i mål höll funktionärerna på att plocka ihop.Alldeles oavsett om man tar 3:16:52 på Kristers klocka eller 3:18:19 på resultattavlan så är det två ganskajättelånga tider men blåbärssoppan smakade gott!Summering? Team II krossade i att vara snabbast. De missade varken tvåan eller trean och landade på 2:31:17. Team XII behövde aldrig fråga om vägen och kom tvåa på 2:44:26 men Team X vann eftersom det i första hand var ett genrep för Rogainingen eller hur?