2014-07-21

Sweden Sky Race 24 en tävlingsberättelse

Inte så lätt och veta vart man ska börja.... Massor med roliga intryck och händelser som knappt hunnit satts sig. Ähhh vi börjar med en bild som förhoppningsvis får dig i rätt mode!


Jag och Peter  var anmälda till Sweden Skyrace 24 som gick av stapeln i Björkliden den 19 juli, man kunde välja på springa 50 eller 100 km(mer om detta senare). Peter som är liiiiiiite mer rutinerad än mig hade anmält sig till den långa 100 km banan och jag 50 km.

Jag och Ankan-


-startade vår resa på fredagen med att flyga upp till Kiruna med det där norska flygbolaget(aldrig igen)... När jag packade på torsdagen beslöt jag mig för att packa allt utom mina gels i mitt handbagage, detta för att vara säker på att Norrmännen inte sabba hela helgen... Ni kanske redan nu förstår att den incheckade väskan aldrig kom fram till Kiruna, att jag inte hade några andra kläder än tävlingskläderna och det jag kom i på hela helgen... Som tur är fick vi en tröja i goodiebaggen när man hämta ut nummerlappen och kartan.


Ankan hade inga varma kläder eller skor som var anpassade till fjällen så vi fick göra en lite raid i sportshoppen, nya skor till Ankan och lite gels till mig av ett märke jag aldrig tidigare testat... Som tur var hade jag ett antal Organic Foodbars som jag växel åt med under hela loppet. 
Jag och Ankan tog en lite sväng på fjället på fredagskvällen för att få lite pump i benen, vi knatade upp ca 300 hm, nu borde väl benen vara redo för dom 3000 som ska komma i morgon? Man har ju trots allt tränat i Vässjöbacken(80hm)... På lördagen tog jag det bara lugnt och åt massa godsaker, kul och hänga lite med Peter med. 
Jag var lite orolig för om jag ens skulle starta, hade inte sprungit på ca 2 veckor innan utom 5km i onsdags och 90 min terräng i torsdags, båda passen med känningar i muskelfästen i knävecket. Målet var att ta sig runt banan, om det så behövdes gående!!(siste man i 50km klass tog 18 timmar och 35 min på sig runt).

Väl när väskan var packad på på lördagen vägde den drygt 2kg utan vattenflaskan.


Lite cool med namn på nummerlappen faktiskt, kändes mer personligt faktiskt, man var inte bara ett nummer utan C Örum, det är jag det!

Klockan 12 var det obligatorisk genomgång som tog ca 90 min, där får vi veta att någon som sprungit banan i går hävdar att den är 57 km inte 50, 53 eller 54 som sagts innan.... Det var skönt och ställa in den mentala bilden på 57 nu i förväg istället för att tro den skulle vara kortare så går man aldrig i mål.... Sedan var det lunch och ladda inför starten som skulle gå kl 18.00.

Bilden nedan är stulen från Skyrace FB sida, detta är 25 min innan starten.


Båda rocklöparna med vår coach/cheerleader/hönsmamma mm. Jag känner mig faktisk stolt över att stå där på startlinjen med våra kläder och färger, kul faktiskt.

Jag ställde mig ungefär i mitten av startfältet(ca 180 pers?), jag skulle ju "bara" ta mig runt. Nu får ni scrolla upp och ner mellan texten och kartan, för från och med nu hänvisar jag lite till dom olika kontrollerna.

0-1 Starten till Låkktatjåkko fjällstation:
Eftersom starten var i en backe så startade det roliga på en gång! Uppåt uppåt men på väldig lätt underlag, som vanligt tror alla att dom är bäst i värden i starten och drar på som satan, jag tog det faktiskt lugnt, jag visste att det är ca 10 km och 800 hm till första kontrollen, första 5 km tar jag det piano och ser till att få ned pulsen så mkt jag kan. Solen gassar oss rakt i ansiktet första timmen, säkert 30 grader i den, svetten dryper om oss, inget vanligt fjällväder här inte. Jag passerar säker 50 pers på väg upp till Låkta, man märker ganska lätt vilka som går för hårt, man undrar hur folk kan tro att man kan flåsa som en blåsbälg i 6-18 timmar? Någonstans sparkar jag i lilltån på vänsterfot, denna tå gör sjukt ont under hela loppet och än i dag, vadning i kalla jokkar var det enda som var riktigt nice. Väl vid fjällstationen fick jag veta att man var ca 30de man(båda klasserna), jag knep en bit våffla och stämplade in och titta upp mot Låkta toppen.

Gott mod 50 meter in i loppet.


1-2 Låkktatjåkko fjällstationen till Låkkta toppen:
Rask promenad upp för fjället ca 1200 m och 200 hm, inga konstigheter alls, ett glatt gäng satt vid kontrollen och hejade på oss.

2-3 Låkkta toppen till Låkktatjokkå hållplats:
Benet hade känts jättebra fram till nu, det är nu jag ska förstå vad som kommer göra ont och vara jobbigt för mig i dag... Jag hade jättefina ryggar att gå på uppför, jag fick ju om jättemånga uppför med, men nerför funkar det sämre.. Mina ryggar försvinner, denna del är ca 1000 hm neråt... Benet gör ont, det är bara bita i... Här gör jag mina snabbaste km, 5 st i runt 5:00 fart alla andra får i 7-25 min fart. Här blir jag upphunnen av en kille(enda som kom i kapp mig på hela varvet), vi håller sällskap ett par km nedåt tills han av någon anledning tröttnar och tappar mig. Jag anländer efter ca 20 km vid stationen, den sista som bjöd på föda.

3-4 Låkkta hållplats till ca Kärketjårro:
Här springer man längs Kärkevaggen ned till Trollsjön, personligen var detta ett litet helvete på banan, ömsom upp ömsom ner, men dagens ben vill jag ha branta backar ingen vanlig löpning... Jag ligger ensam tills jag kommer fram till Trollsjön och den ökända branten ska bestigas.



Det ser inte mycket ut för värden men bitvis brant är det, jag passerar ca 5 pers i denna stigning upp mot 4:an, väl vid 4:an så är vi 3-4 personer samlade, det var i denna stigning och vid 4:an jag råka minnas att jag hade kamera med mig.

Fotar klockan straxt innan kontroll 4 och ber sedan min om fotohjälp av en kille(som jag kommer göra sällskap med mellan 4-5:an).


4-5 Kärketjårro till Kårsavaggestugan:
Kul med sällskap av en grabb i 23 års åldern, vi snacka massa skit och försökte ligga på så mycket vi kunde i de böljande stiglöpningen som var, inte bra för mitt ben alls, det sluta med att jag faktiskt fick dra största delen av sträckan. Första delen av sträckan gick brant nerför utan stigar. Vi ser under hela resan 2 personer låååång fram som vi tar in på, vi bestämmer oss för att vara cool och fiska in dom långsamt utan att bränna för mkt krut. Väl vid stugan är vi alla 4 samlade......

5-6 Kårsavaggestugan till någon random topp:
Jag lämnar 5:an som andra man av oss 4 som är där, tyvärr så tar min kompis lite mycket tid på sig här så jag går ut 1 min efter en av ryggarna från innan, under denna sträcka går jag om ryggen och ser bara någon då och då skymta långt framför, så sista va 20 km var sololöpning... denna sträcka går brant uppför i början för att sedan vara lite mindre brant och delvis löpbar, det suger rejält med energi att hika/gå/springa dessa ca 7-9 km och 600-700 hm. På denna sträcka sparkar jag i en tå på höger foten, det känns som nageln ligger i strumpan och rasslar.... 

6-Mål:
Så trevliga människor som står och hejar här på 6:an, energin kommer tillbaka... Typ... Nu är det bara en stigning som är väldigt stening på ca 200 hm sen ska det gå utför eller flackt in i mål(ca 14 km). På denna sträcka börjar jag sjunga högt, ropa efter Ankan göra egna sånger som handlar om förbannade stenar... Stora delar av banan går så sakta för att det är så stening, mina stackar fötter...... Så såg fötterna ut väl i mål


För er som inte vet så vadar man över jokkar ganska många gånger under resans gång, man är alltså blöt hela tiden om fötterna. När jag äntligen ser Torneträsk(ca 5km kvar) så ser jag hur 2 stycken kommer farande en bit bort, jag måste spurta.... Jag måste sluta sjunga och larva mig.... Jag måste skärpa mig!

Jag lyckas hålla undan och tänker låta några bilder tala:

Sista metrarna



Väl i mål efter 7 timmar och 51 min och drygt 57 km på en bana som var mycket tuffare än vad både arrangören och tävlande trodde, väldigt många som skulle köra 100 stoppade efter ett varv, och jag förstår dom.... Det jag inte kan förstå den är pojken Elov Olsson, kan är grym, han sprang 2 varv på drygt 15 timmar...


Här är Elovs målgång!

Nu åter till mig målgång för faen!


Ankan stod och tog i mot mig vid 01:51 på söndag morgon, jag hade ändå lyckats med att ta en 11 plats av 90 som gick i mål, vi var 7-8 pers inom ca 15 min, man kan vrida och vända på det i all evighet, hade kunnat vara topp 5 med ordentlig utförslöpning, men jag är glad att jag tog mig runt med tanke på alla turer..
Nu blire semester 2 veckor där löpning inte finns på schemat, jag är ganska stel och öm i benen, även tårna behöver vila lite.... Snart kommer suget efter nästa lopp......


Enda skavsåret jag hade efter nästan 8 timmas löpning var i knävecket efter mitt skydd från Back on Track, Trimtex kläderna(buff, tights, tröja och strumpor) har jag inte ett märke efter.


Det finns så mycket mer att berätta om alla möten och upplevelserna på och runt fjället, Men tack till alla ni som arrangera detta, jag blev vänligt bemött och påhejad av alla, det kändes att ni gjorde ert yttersta för att detta skulle bli något bra. Ni lyckades!

9 kommentarer:

Tomas Albinsson sa...

Skitbra sprunget C, visste att du kan. Skönt att du vänder trista partier till något gladlynnt som att skubga om din älskling och hur mycket du hatar sten. Det där loppet ska jag köra om 2år. Hoppas du följer med på 100k sträckan då 😊👍

Anonym sa...

Störtbra!

Anonym sa...

Tycker Caroline ;-)

Pälle sa...

Sjukt jävla bra!

Lars Hjulström sa...

Riktigt kul och bra! Syns på bilderna att du är nöjd - och det ska du självklart vara! Grattis!

Christian sa...

Jag var jävligt nöjd med att få gå i mål, det var ganska lagom där. Nästa år blir det långa... Tror jag😁 Tack för all pepp!!

Krister sa...

Bra! Grattis! Men hur gick det med väskan?

Christian sa...

Den kom till Kiruna flgp 1 timme innan vi skulle åka hem..

Jonas sa...

Grattis Christian till ett bra lopp! Och det där med väskan innan tävling känns igen (OMM France 2012)