SOTELEDEN 21 o 44 KM

Caroline och Tomas tog en lite minisemester till västkusten för att springa en halvmara och ultramara. Resan ner utan barn gick förträffligt och vi hade det mysigt och lugnt. Efter 6tim i bilen så var vi nästan framme, men vi kände att vi bara måste provspringa en lite bit av banan vi skulle tävla på. Sagt å gjort, det blev en fin tur på 5km i lugnt tempo på riktigt trixiga stigar.

Efter passet gav vi oss iväg till vårt boende i Ramsvik. Där hade vi hyrt en fin stuga som vi skulle bo i 2 dagar med halvpension (frukost o middag). Vi duchade och sen gick vi och strosade på stranden och klippor intill innan det var dags för grillmiddag. Flera löpare fanns där och vi hade trevlig pratstund med några under middagen. Maten var god och magen blev ordentligt fylld.

Morgonen efter var det dags, frukost och ombyte innan vi åkte iväg till Bovallstrand där tävlingen hölls. Efter incheckning så vart det dags för Tomas start kl 09.00 i 44km klassen. Som mig trogen tog jag täten första 100m för att sedan bli omsprungen av yngre förmågor.

Hittade snabbt mitt egna tempo och det kändes riktigt bra, täten drog iväg och efter 20min såg jag deras ryggar inte längre. Jag valde att inte ha någon vätska de första 16km, utan drack bara vid 8km och vid 16km och där fyllde jag min flaska första gången. Skulle ha fyllt den vid 8km för det vart varmt och fint väder denna dag även om det var kyligt vid start.

*Jag hade bra känsla i kroppen och kom ihop med Patrik som blev 2:a. Vi höll bra tempo och han var riktigt stark i backarna, men jag var snabbare på de lättlöpta partierna. Vid 16km kom vi ikapp 3 löpare som släppt täten tidigare, de hade stumnat nu efter den tuffa inledningen täten hade satt upp.
En hel del felspringningar han det bli under loppet, säkert 3-4 gånger vilket kanske kostade mig 2-3min. Det var bitvis svårt att se markeringarna på träd, berg och stenar.

Efter 21km var vi vid högsta punkten, ett berg på banan och det var vid 21km. Här tappade jag ryggen på Patrik som seglade iväg medans jag stannade lite på toppen för att njuta av utsikten ett slag. Sen rusade jag vidare och nu ensam. När jag kom till Nordens Ark var jag 18min efter täten och då hade jag sprungit 27km. Jag hade då Patrik och 2 löpare till bara minuten före mig. Tog det lugnt och fyllde på depåerna innan jag sprang vidare i min ensamhet. Låg nu 7:a enligt arrangörerna.

Efter ca. 30km började jag bli trött i kroppen, troligen på det dåliga vätskeintaget och att jag även kört 2 helger innan med tuff trailtävling, det satt kvar kan man säga. När jag vek ut på en äng så såg jag vägen jag sprungit på 500m tidigare och där kom nu en av löparna som var före mig med Patrik. Konstigt tyckte jag, men fler sprang tydligen fel. När jag kom in till vätskan vid 35km så hejade det glatt på mig och sa att jag låg 3:a bara några minuter efter Patrik. Ursäkta sa jag, har jag missat något eller??

Det visade sig att täten sprungit fel efter Nordens Ark och det 2,5km, var på de 2 bröt tävlingen. De som körde med Patrik tappade hans rygg och de kom efter och tydligen efter mig med. Visade sig att en bröt och den andra kom i mål efter mig iaf.

Jag pinnade på så gott det gick i riktigt långsamt tempo nu, inte snabbare än 6-7min/km. Stor skillnad från de första 21km som gick betydligt fortare. Sista kilometerna var riktigt jobbiga då jag bara säker på att löpare skulle komma ikapp mig, men inte då. Sprang i mål som 3:a på en betydligt sämre tid än vad jag hoppats på (4.47tim) och det 11min efter segraren.

Törstig i mål.

Pallfoto och 1000kr presentkort på Trimtex :)

Kärleksfoto

En otroligt fin tävling och riktigt utmanande bana som var betydligt tuffare än jag räknat med trott sina blygsamma 1200 höjdmeter. Men med många små kullar/höjder/berg gjorde det tufft att springa. Sen var det en helt ny upplevelse att springa så pass mycket på berghällar som det var bitvis.

Caroline får skriva själv om sin resa på sin 21km bana :)