Mourne Mountain Marathon dag 1

Då var det dags igen för Pernilla och Tomas att springa det bästa bergsloppet enligt oss i alla fall Mourne Mountain Marathon i Nordirland. Lika trevligt och proffsigt som de två tidigare år vi varit på plats.

Som vanligt blev det flyg och sen första natten i Attical på Mourne Lodge, strax söder om bergsområdet Mourne mountains innan start.

Årets eventcenter var beläget återigen vid Tullamore National Outdoor center där vi även var 2015. Ett superfint ställe. Vi vaknade på lördag morgon, åt frukost, åkte till event center, registrerade oss och tog sen bussen till start.

PIP, starten gick 09.10 och vi började rita in kontrollpunkterna utifrån de grids (koordinater) som fanns beskrivna på vårt routecard. Här vart det blackout för båda två och det hela blev både fel och det tog oss nästan 25 min bara att rita in 17 kontroller.

Till slut kom vi iväg vilket var skönt, men vid kontroll 2 var det felritat och vi letade i 5 min innan vi fattade vad felet var. Ja allt ifrån en bra start vart det. 

Vi körde vidare och det gick riktigt bra kontrollerna fram till CP7 trots riktigt tuff och snårig terräng vilket gjorde att vi inte kunde springa så mycket som tidigare år. Vid CP7 knöt Tomas om skorna innan vi körde vidare (väldigt viktig detalj, Tomas behöver köpa gaiters då han knöt om skorna många gånger....). När vi närmade oss CP8 så märkte Tomas att kompassen saknades, hm. Att tappa den är inte så bra. Bara att fortsätta.

Strax efter CP10 (3/4 av banan) så började Tomas få ont i magen vilket gjorde att farten sänktes rejält. Vi gick väldigt långsamt nu och energin i Tomas var som bortblåst. Då vi närmade oss CP 11 så funderade vi på vilken av de branter som koordinaten beskrev då det fanns fler i närheten, det slutade med att vi även här ritat in fel kontrollpunkt och det blev ytterligare en 10-15 min bom innan vi hittade kontrollen. 

Tomas kämpade under Pernillas uppmuntrande pårop och intalande att vi bara måste ta oss i mål. Det är ju en ny dag dag 2, vilket Tomas tyckte var långt bort. Tomas lyckades sedan glömma kartan vid ett toastopp, men lyckligtvis noterade en snäll löpare det och kartan kom åter i Tomas händer.

Efter 8h långt helvete (enligt Tomas) var vi i mål till slut efter dryga 3,5 mil och 2300 hm. Det var absolut den tuffaste dagen så här långt i bergen i Mourne, men hade ju kunnat varit toppen om vi lyckats bättre med inritning av kontroller och en frisk mage hos Tomas. 

Vi kunde efter målgång bara konstatera att vi tappade säkert 1h på att Tomas mage blev dålig och hade vi varit snabbare med inritningen av kontroller ännu mindre efter. Det stora lasset med stekt kål kvällen innan start kanske inte heller var bästa uppladdningen.

Vi slog oss ner på gräset vid målet vid Silent Valley Park vilket var otroligt fint och gräsytor som bästa fotbollsplanen. Det var bara att försöka äta och dricka innan vi bäddade ner oss i tältet. Vädret hade varit toppen hela dagen med strålande sol och med solnedgången var det varmt och skönt intill tältet och alla andra härliga löpare som pratade och skrattade ljudligt 

Vi var ca 1h efter bästa mix lag och långt efter bästa lag, men vi hoppades på en bättre dag 2 i alla fall.