Sträckan från tvåan till trean bjöd på BAMM-helgens särklassigt bästa löpning. Underlaget var stenfri fjällmossa, solen sken, det var ingen vind och det var brutalt vacket. Kort och gott BAMM när det är som bäst!Först var det vackert längs sjön. Sen var det vackrare förbi småsjöarna och slutligen var det vackrast utför ner mot Skåpakte. Det enda som var lite tråkigt var att det var (hmmm tre var på sju ord, det VAR ingen bra svenska) för lätt. Lite dimma hade inte skadat för då hade ju de ANDRA lagen bommat. Fast då hade vi inte fått se allt det vackra så varför klaga?
Just som vi tog oss ner de två-tre höjdkurvorna mot jokken såg vi Lundhags/Maxim stämpla uppe vid kontrollen. Hade vi tagit in? Nej de hade såklart bästa sträcktid men vi tappade bara 4:08. Efter stämpling och en gel styrde vi kosan norrut mot fyran på en bräcklig silverplats...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar