LAPPORTEN 2013 DEL 2

Efter en skön natt i dubbelsängen låg både jag och Mange och sov räv innan klockan skulle ringa 06.00, laddade inför det kommande loppet! Upp med gardinen, och visst var det shortsväder (eller snarare grå himmel och låga moln).

Till frukosten hämtade Mange kartorna till första dagens bana. Såg ut som en rolig bana, lite snirklande för att ta sig från kontroll ett till två utan onödiga höjdmeter och för att slippa utmärkta videsnår, antingen runt eller rakt över från kontroll tre till fyra och sedan lite kam-löpning vid kontroll fem. Borde inte bli några större problem med orienteringen. 32,8 km fågelvägen lät ju överkomligt, men visst var det mycket upp och ner och visst blir ögat lite lurat av att kartan var på den något oortodoxa skalan 1:65 000.

Kiruna Extreme Dag 1

Mange hade tidigt gått ut med att vår taktik skulle vara "Ta rygg - var trygg", alltså ta rygg på Lasse och Jonas nu när inte Rydvall fanns i startfältet. Lasse och Jonas å sin sida hade gjort upp en egen taktik som var så superhemlig att inte ens jag och Mange fick veta den.

Buss till starten i Stordalen, inte Kaisepakte som vi gissade, och vi samlades vid stinsens gamla villa i skogen. Enligt Mange och Lasse så skulle man inte värma upp, så det var bara att vänta på startsignalen (dom som var orutinerade sprang runt och värmde upp). Och som vanligt var det nervöst och visst kändes det väldigt spänt - bergslöpning är ju tufft! 09.00 gick starten och vi drog iväg upp genom skogen.

Nu kör vi!!!

Lasse och Jonas hade sagt att dom skulle ta det lugnt i starten, jo tjena - när starten gick märktes intet av detta. Dom försvann som en avlöning mellan knotiga fjällbjörkar, och jag hade fullt upp att hålla koll på Mange. Trots att det bara var 34 lag som startade så kändes det lite rörigt i skogen med folk både här och där.

Kontroll 1 och 2 dag 1

Upp, upp och upp och sedan stämplade vi ettan. Snabbt iväg till tvåan, inom synhåll hade vi ett par andra lag som vi hängde på. Det gick fort, Mange låg och borrade, själv hann jag inte äta, inte dricka och knappt kolla på kartan eller kompassen. Spanade efter sjön vid 830 möh, men näe, den såg jag aldrig, men däremot en annan liten sjö som inte fanns på kartan. Det började branta på upp mot Lapportens östra topp och efter ett tag såg jag inte längre något lag framför. Men det var bara att fortsätta gå, eftersom jag inte hunnit fylla flaskan var den lika tom som i starten och inte fanns det något vatten bland alla stenar på vägen upp. Däremot blåste det rätt kallt, riktigt kallt faktiskt. Inte för att det blev så kallt om benen, däremot höll jag på att förfrysa fontanellen. Tog därför fram jackan och drog upp huvan på skallen innan vi fortsatte uppåt. Kontroll två satt där den skulle och vi kom rätt på - skönt, nu skulle vi bara ner 550 höjdmeter bland alla j***a stenar.

Det kunde vara lite bistert bland alla stenar på topparna. Foto: P Bergström

Kontroll 3 och 4 dag 1

Vi tråcklade oss ner mot kontroll tre och äntligen kunde jag fylla på flaskan. Såg inte kontrollen förrän vi var alldeles nära, sedan var det bara att stämpla och dra iväg på vägvalet runt till kontroll fyra. Vi såg laget på tredjeplats inte allt för långt före oss, och det var ju uppmuntrande. Var också dags att ta av sig jackan, nu när vi kommit ner från toppen blev det betydligt varmare. Vägvalet runt var lååååångt, men Mange låg och borrade på så pass att man knappt hann äta nånting, än mindre njuta av loppet... Kändes som att vi aldrig skulle komma fram, men till slut fick vi plaska ner i några bäckfåror och stämpla kontroll 4. Fyllde flaskan och snabbt iväg mot kontroll 5.

Kontroll 5, 6 och målspurten dag 1

Uppför igen, från 900 möh upp till 1 800 möh. Och en stor del av sträckan på stora stenar, ganska stora stenar, lösa stenar och jättelösa stenar - kort sagt så var det drygt att komma upp till toppen. Vi valde att gå långt in mot glaciären innan vi gick upp på kammen, tror det var ett bra val. Och med kanske två höjdkurvor kvar till toppen hörde vi lag framför oss, däremot var sikten inte längre än typ 30 meter med alla låga moln.

Sedan lite löpning uppe på kammen innan vi skulle försöka hitta en bra väg ner till kontroll sex. I nysnön såg vi spår av vad som vi gissade var Lasses Oroc, spåren fortsatte dock längre västerut när vi valde att börja skära ner mot kontrollen. Efter ett tag både hörde och såg vi ett lag framför oss, kul att man inte var helt själv på fjället. Vi hade flyt och hittade en liten ravin med ett smalt snöfält som sluttade neråt i nästan 500 meter, vilket gjorde att vi fick upp bra fart och kunde gå om laget som vi såg. Efter ytterligare ett tag såg vi ännu ett lag på vår vänstra sida, nu började det bli trångt på fjället. Kontroll sex stämplade alla tre lagen samtidigt, tror till och med att det blev lite gruffning runt skärmen. Nu bara spurten kvar på typ 40 minuter ner till nattlägret, bra tempo och jag ville ju inte släppa iväg något av dom andra lagen. När så nattlägret kom i sikte tänkte jag att nu drar vi på en rökare, Mange hängde på och vi fick en lucka som gjorde att vi kunde stämpla i nattlägret som tvåa - klart nöjd med detta!

Efter målgång satt kanelbullen fint!

Efter en lång och tuff första dag på 7 h 37 min väntade vila! (Vi fortsätter reportaget efter vilan.)