TRAIL DÉZE, NICE (30KM 1600HM)

Tomas med sambon Caroline tog lite semester från svenska tristvädret ner till Franska sydkusten där solen och värmen lyste upp gott. Fredag och lördag fylldes med vandring/löpning i bergen där tävlingen Trail dÉze skulle gå samt inne i Nice för att göra oss lite kultiverade så att säga.

På söndagen gick starten i byn Eze vid 07.45. Väl framme fick vi åka till den parkering som var en bra bit ifrån TC. När vi kom fram till TC/Eze med bussen som arrangören ordnat som transport från parkeringen så var det inte mer än 15min innan starten. Lite stressigt att se alla andra värma upp och dessutom se snabba och elitaktiga ut. Lämnade in min väska och stälde mig straxs bakom led 1 i starten. PANG!

Redan efter frukosten så började min mage slå kullerbyttor, så det kändes inte alls roligt att man skulle köra ett tufft pass. Hoppades på att det bara var nervositet som oroade magen. Från starten var det direkt 350 hj som skulle klättras på ca 3km. Jag sprang väl ut genom byn (200m) sen blev det kö och så brant att man fick gå. Jag hann ju inte värma upp och det kändes i fotleder och vaderna, segt var ordet. Täten försvann och uppgivenheten startade väl redan här efter ca 1km tävlande av 30km.

 

Väl uppe på första berget så vart det grusstig och finare vandringsleder på skrå. Det gick inte att släppa på ens här då magen kändes konstig, hade liksom ingen energi i kroppen. Fick kämpa hela tiden att hålla min placering. Var med en större klunga en 3km nu, men de gnetade ifrån mig så saktligen hela tiden. Vipps så var jag ensam. När vi sedan började springa nedför så kom det sporadiskt löpare som sprang om mig, jag kunde ju för fan inte ens hålla bra fart utför. Mitt skoval var uselt, trånga så ena stortån började ömma.

Bilden ovantalar sitt tydliga språk, jag var uppgiven och besviken på min dagsform. Caroline gjorde allt hon kunde i att uppmuntra mig. Vid 8km så var jag 13min efter täten (evigheter). Tog en gel och några fantastiskt goda apelsinklyftor och gnetade vidare bland gubbar och snubbar med cykelslunga som ryggsäck. Kände mig som en usel, värdelös löpare!!

 

Slog nu följe med ett gäng med makligt tempo och efter 15km kom första tjejen och sprang om mig i en lång uppförsbacke. Tänkte att jag ska fan inte få tjejdäng iaf. Försökte hänga på men fick 1km senare släpa hennes rygg. MEN! Men sen vid 20km in i loppet händer det något med kroppen. Helt plötsligt så springer jag i uppförsbackarna, jag spriner om gubbar och snubbar som obevekligen börjar få det jobbigt nu.

Bilden ovanför visar en betydligt gladare och piggare kille, här vid ca 22km stod Caroline igen och hejade flitigt. Hon meddelar att jag är långt efter men att jag ser mycket frächare ut än andra löpare nu. 300m längre fram är nästa vätskestation och där fyller jag på min vätskeblåsa, äter apelsinklyftor, gel och dricker cola. Jag springer ytterligare upp på ett berg och kommer då precis ikapp tjejen som sprang förbi mig tidigare. Nu bär det nedåt till stranden och lägsta punkten denna dag på små steniga serpentinstigar. Vid denna tidpunkt går segraren i mål.



Segraren: Sylvian Camus, Team Garmin, 4:a på UTMB 2012

 

När det känns som bäst ca 5km innan mål nedför bergen så blir jag skitnödig. Så nedrans typiskt när jag plockat massor med placeringar och hade en posetiv trend. 2-3min tar nog skitstoppet inna jag fortsätter nedför. Nu gör stortån riktigt ont dessutom, vilket gör att jag inte kan släppa på i branterna.

 

När jag kommer ut på den steniga stranden så är det många löpare som kämpar i det lösa gruset (ingen sandstrand). Jag kör järnet här och vid strandens slut (ca.1km senare) är jag ikapp tjejen igen. Nu ska det klättras uppåt på små vandringsstigar igen, lägger mig bakom ett par killar jag sett till och från under loppet och tänker att dessa ska inte vara före mig. Det går segt uppför, men benen känns bra ändå. Väl upp är det bara 200m till mål. Spurtar om killarna och tar mig i mål som 40 man och 50min efter segraren med tiden 3tim42min. Långt efter mina förväntningar.

 

 

BESVIKEN i mål ska sägas.

En lätt sumering av loppet:

Minus:

- för mycket grusväg och asfaltslöpning

- magen som krånglade 22km

- stortån som ömmade i utförlöporna, fel skoval

- för kort tävling

Plus:

+ kupperat och jobbigt

+ fint väder/varmt

+ utsikterna

+ Carolines hejande/stöd

 

Åker jag tillbaks hit igen? Kanske om inget annat finns så.