VR v.11

Filmer e alltid kul att se om man gillar dem, fast det vet man inte innan man läst lite om dem.
Så jag ger er vecka 11as nykomlingar för er att grotta ned er i.

”Armored”

”En profet”

”Familia”

”From Paris with love”

”Änglavakt”

Veckans Rockrunner V13

Tack alla, för teaminsatsen på Ursviks Ultra!

Själv kändes det väldigt bra att springa i söndags. Jag är klart nöjd, hade lagom med krafter hela vägen. Men det var långt ifrån lätt. Tog i allt vad jag hade. Har nog aldrig haft så hög snittpuls på ett långdistanspass som i söndags (168 bpm = 91% av max). Med en dryg halvtimma i segermarginal hade man kunnat slappna av, men det blev ett bra konditionstest.

Det jobbiga kom när jag vaknade efter tre timmars nattsömn. Kände mig bakfull och grymt stel. Glömde både streching och att dricka ordentligt.

Nu vill jag ha en tävling där man kan få chansen att vara åtminstone lite social. I regnet och mörkret innan start fick jag en liten pratstund med Magnus, men vid växlingen med Pälle blev det några korta kommandon. Sen tyst och mörkt i spåret i Urviksskogen förutom ett rådjur och lite fågelkvitter. Slutligen några korta ord till Krister innan han försvann i nattmörkret.

En annan osocial aktivitet är att "tugga watt" i källaren, dvs köra trainerpass på cykel. Det har blivit en del i vinter. Tråkigt på många sätt men kul för jag tror det ger effekt. För syreupptag, mjölksyretröskeln och pulsnivåer.

Det finns hopp och nu vågar man ta ut racern och träna med andra racerbröder.

VECKANS ROCKRUNNER V12-2

På bilden ser vi tre oooooerhört starka Jötteborgare som grejade de fem X3M-varven. Från vänster Erik Jurander 598:44 (7:a), Jerry Bärnsten 613:50 (12:a) och Johan Wagner 614:52 (13:e). De sprang alltså i 1727 minuter och 26 sekunder sammanlagt! Bajen Bandys finalseger är redan utsedd men jag tycker absolut att detta är värt en extra veckans Rockrunner vecka 12. Bra jobbat!

URSVIKS ULTRA STR 2

Dags att återigen köra stafett på UU. Senast det begav sig var för sju ett år sedan, vilket då gav en seger! Anmälde mig till sträcka fyra, fem men det blev sträcka två och nu måste jag sluta härma Krister för jag skulle inte gå och lägga mig. Pussade familjen godnatt och tog en kopp kaffe innan Mange kom kvart i elva. Väderprognosen sa regn och den hade inte fel.

Inåt stan lugnade vädret ner sig och när vi anlände till Ursvik var det både varmt och uppehåll. Kanske man skulle göra en Mange ändå? Nä tur att kortbrallerna blev kvar hemma!

Vi hämtade ut nummerlappen och viskade att vi var glada att vi tillhörde blöjklassen. Det har aldrig känts mer rätt att inte vara en hårding!

Starten gick och jag var ensam. Svepte kvällens tolfte kopp kaffe och böt om för att inte vara sen till Manges planerade 70 minuter. Med det halkiga underlaget visste jag att jag skulle få vänta men uppvärmning blir man varm av! Testade att köra med och utan lampa längs spåret, det blev lite som med och utan blixt.
Fjolårstvåan Rickard Seger Silver kom. Han skulle springa långa men muttrade något om knäont och klev av samtidigt som han sa att Mange var på ingång. Tog av mig jackan och en minut senare sladdade Mange in och skickade över nummerlapp och SI-pinne.

Ja Krister vi är bitiga! Nummerlappen satt så hårt att typ inte kunde andas i början. Spurtade ändå fint i slakmotan så det skulle se bra ut. På andra sidan krönet försökte jag andas ut och komma in i löpningen och det gick väl någorlunda. Första kilometern landade på 4:44, det ska nog gå bra det här tänkte jag när spåret vek av från vägen och blev smal, sladdrig, snöig, isig, blöt, X3M-stig. Andra kilometern tog 5:21 och sen var det en kamp på liv och död.

Det gick tyngre och tyngre och tankarna var för en stund lika mörka som värsta depprocksplattan men så kom jag på att det var lika jobbigt för alla och ännu jobbigare för de hårdingar som sprang fem varv. När jag sen inte såg någon lampa bakom på ängspassagen vid tunnelbanan lugnade jag ner mig en aning.

Kämpade vidare steg för steg, backe för backe och kilometer för kilometer. Hux flux var halva sträckan passerad på just över 40 min. Jag dubblerade det och blev nöjd. Dessvärre tappade jag ännu lite mer tid på slutet men det var fortfarande ingen bakom. Tyckte till sist att jag dängde i med en tvättäkta H-16-spurt men en bild säger mer än ettusen ord...

Höll i alla fall placeringen och fick se starten med stackarna som skulle ut på "lightloppet" (bara tre varv). Fasiken vad skönt det var att åka hem då! Tryckte i mig lite varm blåbärssoppa och en korv innan vi satte oss i bilen. Krister ringde och sen var vi hemma, varmdusch, sängen, sova i ungefär samma tid som efter en krogsväng (tror jag, brukar inte orka vara uppe så länge)...

Min sammanfattning av UU-2010 var att det var ett förbannat bra pass inför BAMM. 15 km glaciärlöpning redan i mars är minsann inte det sämsta och en seger är alltid en seger!

UU-BILDER

UU-STAFETT 100328

Då var löparkamerans bilder överförda in i datorn och uppladdade på internet. 24 bilder av samma kvalitet som löpningen = varierande!

Ursvik Ultra sträcka 4

Dags att återigen köra stafett på UU. Senast det begav sig var för sju år sedan, vilket då gav en seger! Anmälde mig till sträcka fyra, mest för att nån måste ju köra den också. Funderade och funderade i klass med professor Balthazar för att räkna ut när jag skulle gå upp... 70 minuter per varv var utgångspunkten, i bästa fall, och i så fall skulle jag starta halv fyra. Vilket dock var halv fem, eftersom klockan dagen till ära skulle ställas fram en timme. Ställde väckarklockan på tjugo över två, men det klockslaget finns ju egentligen inte. För att vara på den säkra sidan ställde jag därför tre klockor. Två av dom var ointelligenta nog för att inte ställa om sig själva, och ringde därför som beräknat. Min Garmin GPS ställde dock om sig själv, och fick därför för sig att köra alarmet kl tjugo över ett. Ska man käka frukost halv tre på morgonen? Det fick bli en macka och en risifrutti innan jag åkte ut till Ursvik.

Hade telefonkontakt med Pälle på vägen ut, som glädjande kunde berätta att Rockrunners var i ledning efter 80 + 87 minuter. Räknade om min egen starttid till runt kl fyra (eller fem). Fick därför sitta i bilen och häcka ett tag på parkeringen, för att hålla mig undan duggregnet.

Såg ett antal löpare passera, i övrigt var det ganska dött. Tor kom i bra fart, stämplade och räckte över nummerlappen. (Är det jag som har grov bringa, eller satt nummerlappen lika tight på er andra???) Sladdade ut på spåret, som var snötäckt i stort sett hela slingan. Hasade väl till åt ena eller andra hållet på varje steg, men tyckte ändå att ol-dubbarna gav bra grepp. Gnetade på i mörkret, som senare förbyttes i morgonljus. Tyckte tempot kändes skapligt, och sprang förbi ett tjugotal kämpar i soloklassen. Är därför något besviken på tiden 92 minuter, sprang ju snabbare för sju år sedan, trots att jag då körde sträcka två och sträcka tre. Skyller på underlaget, och att jag inte laddat något särskilt för loppet. Hade varit seg hela dagen efter morgonens simning och löpning i våtdräkt, och somnade på Draktränaren på bio.

Stämplade och gav Jonas nummerlappen, för att byta om till torra kläder och sedan åka hem. Tog en dusch och en fika, men det kändes lite corny att gå och lägga sig igen vid sju/åtta på morgonen. Satt därför och kolla på Biggest looser (kvalitets-tv), innan jag gick och la mig. Familjen sov lika sött som när jag hade gått upp fem timmar tidigare.

Slutresultat Ursvik Ultra

Det blev seger i år igen, denna gång i en otrolig svårlöpt snösorbé. Det gick ju aldrig att dra på, iallafall för mig var det väldigt uppsprunget och det var mer som Bambi på hal is. Har ingen aning hur långt det var ner till 2:an dock var det stort manfall i UU 75 klassen.

Formmässigt ligger Tor bäst till medan vi andra har lite att jobba på.

Mange: 81:38
Pälle: 87.55
Tor: 76.11
Krister: 92.00
Jonas: 77.25

Åkte hem direkt efter målgång, stannade ej på ngn prisutdelning!

Vädret under UU

Att det blir blöt i spåret i natt är det väl ingen tvekan om, dessvärre kommer det ännu mer uppifrån.







Sen var man ju tvungen att kontra fort dvs ge igen för gammal ost, för det såg ju så illa ut här på sidan!

VECKANS ROCKRUNNER V12

BAJEN VA NAMNET
BANDY E VÅRT SPEL
SÖDER ADRESSEN
OCH INGEN KAN TA FEL
FÖR NÅÄR VI ÄR MED
FÖR DET HÖRS SÅ VÄL
FÖR GAMLA BAJEN HAMMARBY

KOMMER FRÅN SÖDER I GLADA LED
HAMMARBY HAMMARBY
KÄNNER DU FÖR DET SÅ GAPA MED
FÖR GAMLA BAJEN HAMMARBY

BAJEN VA NAMNET
BANDY E VÅRT SPEL
SÖDER ADRESSEN
OCH INGEN KAN TA FEL
FÖR NÅÄR VI E MED FÖR DET HÖRS SÅ VÄL
FÖR GAMLA BAJEN HAMMARBY

PÅ ZINKENSDAMM DÄR E VÅRT HEM
HAMMARBY HAMMARBY
ALLA SOM KAN LÄGGA PÅ EN REM
FÖR GAMLA BAJEN HAMMARBY

BAJEN VA NAMNET
BANDY E VÅRT SPEL
SÖDER ADRESSEN
OCH INGEN KAN TA FEL
FÖR NÄR VI ÄR MED FÖR DET HÖRS SÅ VÄL
FÖR GAMLA BAJEN HAMMARBY

BARMARK PÅ VÄRMDÖ

I säkert trehundra (300!) meter var det barmark på dagens lugna uppmjukningspass. En stenig, blöt och lerig sluttning ner mot Korsmosjön gav vårkänslor utöver det vanliga (men jag väntar ändå till 1 april med kortbyxorna).

URSVIKS (not so) ULTRA

Efter Peters sjukdomsavhopp så blev det en del omkastningar i lineupen. Några telefonsamtal och mail senare ser körschema och laguppställning ut enligt följande. LADIES AND GENTLEMEN IN THE LEFT CORNER WEIGHING A HOLE LOT OF POUNDS THE URSVIKS ULTRA RELAY 2009 CHAMPIONS - TEAM ROOOOOOCKRUNNERS:

På första sträckan MAGNUS "SHORTS" ANDERSSON (inlånad från Ladonia Fellrunners, tävlar aldrig i långbyxor, älskar berg). 01:10 skickar han ut PÄLLE "MOTSOLSKUNGEN" HEDLUND (har ny pannlampa, ny kamera, men gamla skor). 02:30 skickar han ut TOR "WATT" NORDQVIST (siktar på sub 8 Vättern - vad blir det på EX3M-spåret?). 03:30 skickar han ut KRISTER "ROCKER" SVENSSON (har ny våtdräkt, simfötter och snorkel). 04:40 skickar han ut JONAS "GR20" MÖLLARE" (ska springa över och runt Korsika). 05:50 tar Jonas oss i mål på en ännu okänd plats. Alltså platsen är (förhoppningsvis) Ursvik, jag menade placering.

När teamet är i farten så blir det helt enkelt inte bättre. Som ni ser siktar vi "som vanligt" (gjorde ju det förra året ju) på 70 minuter per sträcka. Det höll inte då men med tanke på snön borde det kunna göra det i år, eller inte, men att sikta på 70 är bra för självförtroendet och sen så kommer (förhoppningsvis) anslutande löpare inte för sent.

GLÖM INTE SOMMARTIDER HEJ HEJ SOMMARTIDER!

BRUNNSLOCKET AV!

En hel döskalle över ryggen. OBS farten är hög!
Nä nu tycker jag det är dags att lyfta av brunnslocket och avslöja att vi har (nya) kläder. Här ute på Djurönäset är det i alla fall allmänt känt att det springer runt döskallar i skogen och på vägarna. I morse mötte jag dessutom en snubbe i OK-Enen-overall som sa "JASÅ DU TRÄNAR FÖR BAMM". Jag hajade ingenting - vaddå BAMM? (klockan var 07:15 på Djurö och vem f-n vet vad BAMM är på Djurö?) Jag var brydd. Är vi famous? Såg han in i min hjärna och att jag hellre springer i berg? Såg han BAMM-buffen?

Ett snabbt mors-hej i spåret gav inga direkta ledtrådar och jag var brydd som en fjälldimma. Dimman lättade dock när vi en stund senare träffades i Djurönäsets omklädningsrum. Han har sprungit ett par gånger och ska springa BAMM-50 i år. Dessutom hade han bott i Nynäs och hade viss koll på Lasse som troligen gått i samma klass som hans syster. Samtalet avslutades med ett "vi syns däruppe då" Världen är nog mer liten än att vi skulle vara famous. Men overallen är snygg! Försökte fota ryggen i farten. Det gick sådär...

BRUNNSLOCKET AV:2

Internet-shopping är kul! Nu är jag rustad till tänderna inför vårfloden - Bring it on!

BRUNNSLOCKET AV?

I Stötens djupa skogar 07:41 togs brunnslocket tillfälligt av. Morgonpasset, som startade 06:50, sågs av en endaste gubbe, annars var det lugnt och tyst i skogen. Den endaste gubben var en gammal farbror som stod vid sidan av spåret och vallade. Den nyblivne H40:an (dvs en yngre farbror=undertecknad) körde så fort att den äldre farbrorn bara hann se en dödskalle svischa förbi. Världens hårdast rockande träningsställ hade gjort premiär!

Fotot här på sajten då? Äsch här är det ju lika dött som i Stötenskogarna så det är lugnt!

SLUTSNORAT

Efter 14,8 kilometers djävligt bakhal men grymt framhal (bra glid alltså) längdåkning i Stöten nu på morgonkvisten kan jag ÄNTLIGEN säga att det är sluthostat och slutsnorat. Yippie!

Nu slalom...