LP 2.50

Sommet de Cusson 1516 m ö h och ni kan ju glädjas åt att det finns mörka moln även över Digne :o)

STORMCHASERS

I går kväll agerade Pälle och Mange A STORMCHASERS vid Kvarnbergsskolan i Gurra. Satamavoivitto vad det blåste och snöade. Det gick fan inte ens att ha helljuset påslaget på PETZL-en och Icebug Pythoskorna slirade och sladdade som om man hade sommardäck. De avklippta Husky-muddarna kom väl till pass. Krister skrev och klagade på min uppdaterade träningsbild (ovanstående) på Funbeat så jag passade på att hotta upp den i paint (har inget bättre bildprogram ju). Så här blev resultatet:
Nämen guuud vad vintrigt det blev. Observera att det var lika mycket snö i spåret, på cykelbanan, vägen, parkeringen och i trappan där vi sprang men jag ville inte måla över det. 11 stigningar på runt 30 meter blev +321 meter enligt ge-pe-ess-en.

Nästa TeamTräning?

Okej grabbar vad sägs om atta planera en träning? Låt oss skriva i komentarer om vad ni tycker. Pälle kan ha en träning på näset eller hemma hos sig. Jag kan tänka mig en träning från mitt hem i Åkersberga, men frågan är när? Låt oss gadda samman och ha kul :)

KP 0.55

På Berget som inte heter nåt 38 och solen skiner inte alls :o)
Gårdagens snöpulsarpass runt Kroksjön, Korsmosjön och en liten snurr (men bara en liten) in i Breviksskogen och upp på det 38 meter höga berget som inte heter något speciellt alls men ligger vid Örträsket var verkligen inte det längsta (asfuttiga 7,35 km), hårdaste (pruttfjösiga tiden 55:47), högsta (endast 38 möh) eller hårdaste (just över 8 minuter per km) jag sprungit.

Eftersom det var kolmörkt (förutom i PETZL-skenet) var det heller inte det vackraste passet. Fast helt ovackert var det inte för pannlampsljuset fick snön att gnistra som skimrande diamanter så nog var det magiskt allt. Dessutom var snön fett djup så det blev brutalt asaskitajobbigt och brutalt asaskitajobbigt är minst lika vackert som motsolssolsken!

Pythosarnas nedisade skosnören var svåra, för att inte säga omöjliga, att knyta upp (fick ta varmvattenkranen till hjälp).

Däremot var de nytillverkade benvärmardamaskerna (modell avklippta Huskystrumpor som var väldigt billiga, typ gratis) både sköna och snygga. Ja jag är en kärring!

LP 2.55

På La Bigue 1653 och solen skiner fortfarande :o)

Veckans Rockrunner v3

Veckans Rockrunner är Machine Head - hård rock från US of A! Spelar i Stockholm lördag den 30/1.

KURVTEKNIK

23 km på Nacka Golf - snacka om att träna kurvteknik!

LP 2.40

Snöfritt upp till 1000m men här på 1450 ligger den knädjup.

Solig hälsning från Digne les bains.

Ur Led Är Axeln del 2

Ja säga vad man vill men axlar är inte att leka med. Min axel har åkt ur led nu 3 gånger sedan curlingspelet i Solna med jobbet i oktober. Då med lite för mycket öl i kroppen och ett fall på isen. Den gången drog jag den i rätt läge direkt på isen. Ont gjorde det men alkoholen dämpade smärtan bra.

Andra gången var som sagt i knappliften i hundfjället som ni redan vet. Då kom jag till sjukavdelningen för att få hjälp men det räckte med att sätta sig på en stol så gled axeln på plats av sig själv, tack och lov.

Tredje gången var nu i natt! Jag vaknade av att den gick ur led när jag skulle byta liggställning. Jag kan inte beskriva smärtan men jag tjippade efter luft och kunde inte röra mig ur fläcken då det gjorde så in i HELVETES ont. Men jag tog mod till mig och satte mig upp vilket resulterade i att armen stod rakt upp konstigt nog. Jag höll fan på att svimma kan jag lova.
När jag satt där med armen rakt upp pekandes mot taket så tog jag bara tag i den och drog ner den och det gjorde ännu ondare. Jag var ytterst nära att svimma och blev illamåendes troligen av chocken.

Där satt jag nu med en axel i läge men knappt någon luft och kallsvättades och var ytterst nära att svimma. Men det kunde jag ju inte göra, bredvid mig låg min son Malte och sov och där nere låg Caroline med dottern på 6månader och sov.

Det var bara att rida ut smärtan och efter kanske 15-20min så kunde jag ta mig stapplande ned för trappan för att ta 2st 500mg Alvedon för att lindra smärtan.

Resten av natten blev sovandes på rygg med armen fixerad intill kroppen.
Så här ont i axeln har jag inte haft sedan den för första gången åkte ur för 11 år sedan, sen dess har den vart ur säkert 12-13 gånger. Men den senaste tar fan priset av smärta.

Idag ringer jag Danderyd och frågar när operationstiden blir fastställd. Trött på det här nu, ska man fan inte kunna sova utan att den går ur led?

UR LED ÄR AXELN

Ja många har lyckats slå axeln ur led i år. Men många förknippar det med någon tuff sport som ishockey, ruggby, störtlopp mm. Det man inte tror ska hända vid de minst tänkbara tillfällen händer faktiskt oss.

Pälle snavade på en trotoarkant å slog axeln ur led, rätt töntigt faktiskt. Klart han var ju lite trött efter 5tim löpning i regn å rusk, men ändå.

Tomas stod i alla fall på ett par skidor men att det var en knapplift som skulle dra hans axel ur led trodde man ju inte. Kanske det slår priset i alla fall. Ne vänta de finns en ännu större idiot faktiskt, Tomas bror Peter.

Peter skulle bara åka snowracer ned för en rådelbana, men på vägen var det stop då några barn stod ivägen. Peter valde då att köra rakt in i ett staketet istället för att hoppa av kälken. Dummare kan man ju inte bli :)

TEAM NOLLKOLL

Mathias och Mikael i TEAM NOLLKOLL skrev om sina förberedelser inför och upplevelser i BAMM2009 på den HÄR underhållande sajten (länk finns även bland länkarna). Nu har de påbörjat en ny blogg, hemsida, dagbok, bibel, whatever... om sina förberedelser inför och (kommande) upplevelser i BAMM2010 på den HÄR sajten som säkert blir lika underhållande (länk finns även bland länkarna). ROCK ON!

Prolog Bamm 2010

Team Rockrunners X är uppe på tårna. Flight är bokad, laget är anmält och Pälle använder den vita månaden till skidåkning. Med 215 dagar kvar finns det gott om tid för lagets andra halva att börja träna, boka boende, fixa anslutningstransporter och bränna plattan för Bamm 2010!

VRR Vecka 2

Vecka 2:s rockrunner blir nåt berg i provance :o)

La Blache lär vara dess namn.

En härlig 2-timmars runda, ömsom snö ömsom barmark och klarblå himmel. Det hade funkat med kortbrallor.

GUBBMYREN

Nu när man fyllt gubbe måste passar det ju skitbra att åka i spåren på Gubbmyren. H40-skidåkare kickar ass! Först utförs sen plattförs, eller tvärt om, hinner lätt åka både en och två och tre mil medan de andra sover :-D

VECKANS ROCKRUNNER

Nu säger Vebbmastern ifrån på skarpen. Om ni inte märkt det så kan jag meddela att helgerna är slut och glöggen uppdrucken. Vardagen är här och det är dags att utse veckans rockrunner. Som vanligt haltar nomineringarna lika hårt som Lasses lår, Tomas astma och Pälles minne. På VRR-fronten har det varit tyst som i graven och ingen har skyllt på nåt. Jag hoppas det beror på att alla har tränat stenhårt och hållit en låg profil men nu går det inte att skylla på stugor utan uppkoppling längre!

På bilden ser vi Lars harva i stenöknen ovanför Kårsavagge 2005. Det var inte riktigt så länge sen vi sågs senast men det var väl ungefär då han gjorde ett inlägg senast ;-)

VRR-schemat är just nu:
V49 Tor (bakläxa)
V1 Lars (bakläxa)
V2 Peter (utse nåt franskt berg eller nåt)
V3 Krister
V4 Tor
V5 Pälle
V6 Tomas
åsså börjar det om med Lars V7 och sen rullar det på.
Annars har vebbmasterns träningsår börjat relativt bra med träning 9 dagar av 11. Dessutom genomfördes första BAMM-passet igår!

UltraLång-KM i Snöpuls

-18 grader (2)

Innan start

(kl 09:10, låt 23/29 med The Sonics, -18 gr, 440 km till tankning)

Passet gick i maklig fart och efter 15 min så blev jag sur på Sven Fischer, han som körde utan vantar även om det var -30 grader. Trots tjocka swixhandskar höll jag på att frysa ihjäl om händerna.

Ville ha ett par extra vantar men i övrigt hade jag inte satt på mig för mycket kläder!

Lager 1: Vanligt superunderställ

Lager 2: Fleecetröja å byxa

Lager 3: Ski-go vindställ

I mål

(kl 10:45, låt 23/29 med The Sonics, -14 gr, 440 km till tankning)

-18 grader

Innan start

Passet gick i maklig fart och efter 15min så blev jag 1 med Sven Fischer, han som körde utan vantar även om det var -30 grader.

Mina vantar åkte av för jag hade nog satt på mig lite förmycket kläder!

Lager 1: Merino ull superställ

Lager 2: Fleecetröja

Lager 3: TRIMTEX Extreme Jacka

I mål

BRIGHT LIGHTS

Patrics och Uffes nya amerikanska värstingmenändålågprislampor lyser nästan (men bara nästan) lika bra som PETZLEN (eller heter det PETZLN?). Trots det orienterade de, nåja Uffe i alla fall, bättre.

BRIGHT LIGHT

Med den nya PETZL ULTRA BELT ACCU4:an på skallen kommer 2010-talet bli sååååå mycket bättre än noll-noll-talet. Fänx får the present alla ni som var inblandade!

VECKANS ROCKRUNNER V53

Motgångar

För en som följt Rockrunners första hela år från bortaklackens slitna ståplats ter sig året som en motgång. Men jag vet inte. Kanske är det mina egna motgångar som bara speglar av sig på det jag betraktar. Eller så var det så att även Rockrunners drabbades av ålderskrämpor och tidevarvets kriser. Det som förväntades vara stenhårda killar på stenhårda tävlingar blev sönderslitna muskler, återbud och ett och annat flygbiljettshelvete. Ingen lider mer än den som måste skriva om skiten [självupplevd profetia].

Dock. Det finns mycket ont som gör ont för sakens skull men ibland är det onda av godo. Den som aldrig smakat på motgångens sura uppstötning kan heller aldrig uppskatta glädjen i framgång. Däri ligger medicinen för Rockrunners 2010. Ni ska ta med er det här jävla skitåret som i betraktarens ögon aldrig varit så jävla sämst som nu och vända det till något positivt. Spotta varandra på axlarna och slå nävarna i bröstet. Det stenhårda dödskallemärkta bröstet fyllt av revanschlystnad.

Kanske är fabricerade motgångar som, just den här veckan av en trött Joker, påläggs er alla Rockrunners inte rättvis men ibland kan orättvis rättvisa visa sig vara vägen mot något mycket bättre.

Vi är många av era fans som ser fram emot 2010.

Vi är många av era fans som lever våra drömmar genom era bedrifter.

Vi är många av era fans som vill läsa att ”Veckans Rockrunner” är konkreta framgångar.

Vi är många av era fans som tror att morgondagen tillhör er eftersom ni förbereder er för morgondagen redan idag.

Vi är många fans.

Tänkt, tyckt och mycket ödmjukt orerat av /AspLövet

PÄLLES RIP AV 2009

Jahaja då ska även Hedlund försöka sig på en analys av 2009. Klistrar in de tävlingsreferat från Funbeat som varit långa eller ännu längre. Tar med milloppet Run4fun som gick på asfalt bara för att det gick så bra och fort, för att vara mig :-D

Ursviks Ultra stafett str 3 efter Peter och Lasse, före Jonas och Tomas. Gick ut i ledningen och drygade ut. Det kändes bra i början och första halvan gick på 35. Andra halvan blev dock tyngre och gick på 37 min. Formen var väl knappt godkänd men det var rätt jobbigt med all lera. Lasse sprang på imponerande 68 min, Jonas hade 69, jag 72 och Tomas och Peter 73. Vi vann med typ 20 minuter. Skönt att inte behöva springa längre :-)

På mitt 25:e raka Tiomila blev det långa natten (18km) för 9:e gången. Det gick bra fram till varvningen men sen blev det två större bommar. Först gjorde klungan kontrakurs i ett grönområde men jag och Jakob Oma från Söders stannade och vände så det tog väl bara ca 3 min. Tempot sjönk efter det. Nästa och nästnästa kontroll gick bra men vi slarvade bort 5-6 min på den efter och då kom klungan ifatt igen. Tappade minst 10 min mer än jag borde efter varvningen. Orken var riktigt bra men tempot obefintligt (tappade bla en snabb klunga i början). Det var en tråkig bana med hela 35 kontroller. Terrängen var väl både fantastisk och genomusel men annars var det mesta OK. Tappade 20 platser.

Munkastigen Trailrun 44km som enligt GPSn var 42,6 km. Från Rockrunners blev det bara Tomas och jag. Vi höll samma tempo en mil men sen stack han ifrån men jag sprang om när han sket sen sprang han om sen sprang jag om när han bröt. Mitt mål var att inte gå ut för hårt utan att hålla runt 5 min/km. Det gick väl bra i 2 mil men sen skönk tempot till mellan 5-5:30. Jag höll dock hela vägen och trots stumma ben behövde jag aldrig gå eller stanna. Låg 2:a i början men sjönk till som sämst 8:e plats innan jag jobbade mig upp till 6:e plats. Ett roligt lopp som jag säkert kommer tillbaks till.

Run4Fun ett "konferenslopp" på 10 km mellan Aronsborg och Tammsvik. Det var över 200 startande från ca 12-13 konferensanläggningar så det var mycket roligt. Vädret var kanon och banan lite lagom lätt (ca 7 km asfalt och resten grus) och tung med 3-4 stigningar annars rätt platt. Gick ut hårt och fick en lucka vid 1km som sen blev större och större. Vann på 38:12 och Andreas från Patab blev tvåa med 40:06. Kul att vinna men också kul att få till en ganska bra tid!

LAMM i Kintail Scotland, dag 1, klass A, 31 km fågelvägen, bildade Rockrunners V med Jonas, startade 8:45 (samtidigt som lag II med Tomas och Peter) med iritning av banan. De var snabbare med iritningen och kom iväg några min före oss men vi kom ifatt. Var samtidigt vid ettan och tvåan men sen gick vi ifrån då Tomas hade det tungt. Orienteringsmässigt gick det skitbra hela vägen. Jonas hade lite problem med magen på andra halvan men annars gick det bra som f-n även om vi var lite trötta på slutet men det ska man väl vara. Ca 1900 höjdmeter blev det och vi kom sjua av 36 lag

LAMM dag II, jaktstart 06:55, startade en knapp timma efter ledarna. Banan var 23 km fågelvägen och hade ca 1700 höjdmeter. Vi missade ettan med 15 min men sen gick det skitbra. Bra ork och bra orientering gjorde att vi plockade två platser och tappade en. Gick ut som 7:a så vi kom alltså 6:a totalt. På väg till näst sista sprang vi om Emil och Fredrik som gick ut som 5:a. Därmed blev vi bästa svenska lag :-) Var fyra på etappen bara 28 min efter de där bergsässen som vann. Bra fan!

BAMM dag 1. Team Rockrunners V med Pälle och Jonas gjorde en hygglig första dag. Inga större missar men jag var grymt seg hela dagen. Det märktes verkligen att det tränats för lite under sommaren. Höll dock hela vägen utan att gå in i väggen så det blir väl med tvekan godkänt. Placering 8:a 1:41 efter de omöjliga skottarna. Banan var 34,7 km, löpvägen ca 44 km och vi gjorde drygt 2000 höjdmeter.

BAMM dag 2. Vi var för långt efter för jaktstart så det blev gemensam start kl 8. Det var en mycket mycket tung bana med grymma klättringar och mentalt jobbiga spetsiga vinlingar på kontrollerna. Men det var ändå kul med en hel del olika vägval och möjligheter att bomma. Även idag gick det tungt för mig. Hade ingenting gratis utan fick kämpa hela tiden. Jonas var stark som satan och låg nästan hela tiden före. Orkade däremot bra och benen höll hela vägen. På slutet var jag tom riktigt pigg när vi hade kamp om 7-8-9 plats med Krister/Anders och IKSU. Vi spurtade ner K/A men eftersom de slog oss med 2 min igår blev vi efter dom i totalen. Slutade på 7:e plats. Banan var 36,2km, vi sprang ca 45 km och klippte drygt 2500 höjdmeter.

Höstlunken (lång såklart) med Jonas. Vi försökte stå på rätt bra och det tyckte vi nog att vi gjorde. Orienteringen får godkänt men inte inte mer för vi missade lite för mycket för att slå Tomas & Peter. Ett par tre-fyra bommar på 1-3 minuter gör uppemot 10 min på totaltiden. Totalt sett får man ändå säga att det ändå var ett helt OK lopp. Dessutom var det djävligt kul!

Stockholm Rogaining vid Fredrika Bremergymnasiet. Sprang i Team RR IX med Krister och Tor. Det var ett rackarns ruskväder med regn och blåst och väldigt blött i skogen. Vi började söderut och fortsatte sen upp mot Rudan och västerut mot Tornberget, Ormputten och sen norrut mot Ågesta. Första 3 milen gick det bra både med orientering och löpning men från nakenbadet ner i Ågestaskogen missade vi fett i mörkret. Det var riktigt USELT och efter typ 2x15 min letande tvingades vi hoppa över 80-poängaren vid Drevan. På hemväg längs Nynäsvägen snubblade jag på asfaltskanten så illa att jag slog axeln ur led. Den gick inte att få tillbaks i rätt läge så det blev biltransport till TC och skjuts av Jonny till SöS. Axeln rattades i rätt läge av en proffsig doktor och en märklig dag var slut. Utvärdering: 1) Det gick skitbra att springa med Tor och Krister 2) Jag var usel på OL i Ågestamörkret 3) vi hade kommit 5:a om vi kommit till mål och ännu bättre om vi inte varit så dåliga i Ågesta 4) Kroppen funkade bra (dock inte axeln). Revansch 2010!

Sammanfattningen blir att året började i dur och slutade i moll men nu är det dags att vända smilbanden uppåt. Axeln är hel och det är nytt år. Mer och hårdare träning utlovas och det började bra med ett snöpulsningspass runt K-sjöarna. En ny pannlampa (Petzl ultra) är införskaffad (tack alla för presentkortet!) och som Krister skrev är anmälan till BAMM inskickad. Sen låter det där med Ö till Ö jobbigt och jobbigt är ju kul!

MOHAHAHA (smilbanden är långt upp) ROCK ON!

Tomas RIP 2009

Jaha, ska jag avlägga min rapport av 2009 så kan jag säga att den har varit mindre bra för mig. Vinter och våren var bra tills pollen slog ut mig totalt. Medicinen gjorde ingen verkan på mig och alla backar bler till MountEverest utan syrgas. När jag sen senare in mot hösten kunde uppta träningen till en dräglig nivå så flöt det på bra.

Tävlingsmässigt då?

TEC (TäbyExtremeChalange) ett bakslag med sjukdom under pågående tävling, fick bryta efter 1,5mil.
MUNKARSTIGEN slutade med en vad som smärtade och där fick jag bryta efter ca 2,2mil.
LAMM var rena helvetet då Peter var pigg och jag vara rena motsatsen allt pga av astman. Där fick vi bryta.
STOCKHOLM ROGAINE var jag i storform men peter i lite sämre form men ett bra resultat hade det kunnat bli om inte vi hjälpt vår teammate pälle då han fått axeln ur led. Så då fick vi bryta där med.


Så man kan säga att allt jag önskar mig är att slippa BRYTA en endaste tävling under 2010 för 2009 hade dem alla för minst 5 år framåt.

2009 RIP

Dags att lägga 2009 till handlingarna och vända blad till 2010. Det är även ett bra tillfälle för en retrospektion av året som gått.

Under 2009 lyckades jag "motionera" 350 timmar, nådde inte riktigt 365 timmar och en timme om dan i snitt, men det var ändå mer än vad jag tränat tidigare. Sprang 190 mil, cyklade 403 mil och simmade 6 km!

Årets stora evenemang var som vanligt dom senaste fem åren Bamm. Sprang för andra gången med Anders B och slutade på en välförtjänt femte plats. Dessutom avverkades Stockholm Rogaining tillsammans med Team Rockrunners, som började bra men slutade med ett olyckligt DNF. Övrigt som var minnesvärt var teamträningen på Djurönäset, backpasset med Pälle och Mange, Rogers Bergstävling och några fina långa cykelpass.

Nu väntar 2010, ett år då jag hoppas kunna få till lika mycket (eller mer) träning som under 2009, vilket inte är möjligt utan stödet från min underbara familj! I augusti väntar Bamm, från fjord till fjäll, med Pälle. Därefter tänkte jag ge mig på en ny stor utmaning och tanken är att köra Ö till ö i september, vilket innebär löpning och simning från Sandhamn till Utö.

Hur var 2009 för er andra, och vad tror ni om 2010?

/Krister