HÖRDE JAG SPONSRING!?!

Mina ICEBUG är döda. Det var bett i dom en gång men nu har de inget bett alls. På fötterna sitter istället ett par trötta VJ Sarva. De var bett i dom ett tag men nu är de lika tandlösa som Shane MacGowan så sponsring av ICEBUG vore kanon.

PS1 Betalade räkningarna igår så det känns akut. DS1

PS2 Det var mycket räkningar. Jag gör vadsomhelst för att bli sponsrad av vemsomhelst närsomhelst. DS2

PS3 Kontraktsförslag skickas till fattig.rockrunner@broke.nu DS3

Icebug med bett i

Under dagens pass så visste jag redan från början att det skulle vara blixthalt på grusvägarna jag skulle vara på. Så jag tog på mig det bästa en löpare kan ha vid ett sådant underlag, mina ICEBUG.

Först var jag lite rädd att gå på för fullt men jag kom till mina sinnes fulla bruk efter ett par hundra meter och märkte att det var ett Jävla bett i dem. Visst halt var det men jag kände mig tämligen säker i mina ICEBUG.

Nog har jag slitit ut några skog i mina dagar på alla mina tusentals löppass genom åren, men aldrig har jag väl haft ett så bra par skor som mina ICEBUG.

Ska du köpa nya skor, köp ICEBUG.

Fan vi kanske ska kolla om dom vill sponsra oss, så fint jag skriver om dem =)

Seedningslopp 1

Själv begav sig Rockrunner V under lördagen i bil till Grängesberg för ett seedningslopp inför huvudmålet (skidor) som är Vasaloppet. Det vore nog i överkant att först ladda upp med ett långpass med de övriga grabbarna och dagen efter köra ett seedningslopp över 42km, speciellt då man behöver att seeda upp sig. Sen är man ju livrädd för Lasse som springer som en gnu. Hur som helst så lyste snön med sin frånvaro tills strax efter Västerås där det plösligt blev vitt och väldigt halt. Framme i Grängesberg var det 15cm fuktig nysnö och snöfall som fortsatte hela natten, det skulle med andra ord bli jävligt svårvallat. Boendet (vandrarhem) var ingen höjdare, definitivt inget av den högre vandrarhems standarden.

Söndag morgon och ytterliggare 10cm nysnö och fuktigt, ½ minusgrad! Hängde på låset vid nummerlapps utdelningen vilket tog nästan 1 timma pga att en av arragörerna satt fast i en snödriva. Nu blev det helt plötsligt stressigt och inte f... blev det bättre när inget inget bet under skidorna. I ren panik åtgärd slängde jag på klister (vilken idiot). Fick kasta mig nerför branterna till starten som var på gofbanan. Banan över 42km var först en prolog på 3km (elljusspår) och sedan 3 x 13km på golfbanan.

Starten gick och nysnön fastnade duktigt under skidorna, härliga hugg och den första och enda backen (riktig backe) kom direkt, denna skulle också passeras 4 ggr. På toppen av backen fick jag stanna och slå bort den infrusna snön, totalt 4 ggr! Tanken slog mig att bryta direkt. Tyvärr passerades jag av alltför många mindre bra åkare direkt eftersom jag fick stå och hacka snö, men de var ju duktigare vallare än jag. Det skulle också visa sig att det var omöjligt att köra om då endast 1 spår var uppkört, det andra var det nysnö i och ingen ville flytta på sig. Första varvet gick alldeles för långsamt här tappade jag alldeles för mkt tid som inte gick att ta igen. Det vart hur som helst en bra genomkörare och en nyttig erfarenhet. Hade jag gjort som på testet kvällen innan kört endast på ruggat hade det nog gått 10min fortare. Segertiden låg på 1.43 och själv blev det ändå godkända 2.16.

Gällande skidor är det en j... materialsport! Var någonstans var mitt vallateam och personlig langningstation? Nä nu måste jag bli mer positiv, nu blir det Harsa Ski Maraton till helgen och fler minusgrader hoppas jag, då.......

ROCKRUNNERSTRÄNINGSREPORTAGE

Tre femtedelar av Team Rockrunners mötte upp vid Lasses lägenhet i Hammarby Hills. De närvarande var Lasse himself som var värd, banläggare och kock. Tomas himself som var, ja han var laddad och så undertecknad himself som bara var. Peter himself flyttade och Jonas himself laddade till Vasaloppet så de lämnade förhinder.

Träningen var som sagt hemifrån Lasse så att han var punktlig var inte så konstigt. Däremot kändes det som en mindre skräll att både jag och Tompa var där FÖRE tio. Lasse hade ritat i banan så det var bara att knyta skorna och bajsa så kunde vi lättare, lätta iväg. Vi ringde Patric som tidigare sagt att han eventuellt skulle ansluta neråt Älta. Jorå hans träningssug var fortfarande stort så vi lovade att vara vid Strålsjön inom en timma.

Vi joggade ner till koloniområdet bakom Hammarbyalpen där startpunkten var iritad. Nattens snöfall som övergått i några timmars regn gav oss ett par centimeters snöblask på backen så redan efter 50 meter var fötterna blöta. Vi kom överens om att det var positivt då man inte behöver bry sig om att runda några vattenpölar. Det hade i alla fall slutat regna!

Starten gick och vi tassade iväg mot Järla. De nya elljusspåren var inte med på Lasses nya hundrakronorskarta så bommen på ettan var inte vårt fel. Till slut satt den där, höjden, eller röset, eller vad det nu var. Lasse orienterade och Tomas och jag hängde så... ja då blir det sådär.

Vi svängde söderut och efter tvåan passerades bron vid Dammtorpsjön. Färden gick i sydostlig riktning, nu mot Älta och Strålsjön. Efter ganska, exakt, ungefär 65 minuter mötte vi Patric som höll värmen genom att jogga fram och tillbaks på stället.

Vår färd vände först norrut och sedan österut för några kontroller i Erstavik. Vi passerade vägkorsningen där det var vätska på Rogainingen 2006. Tomas och jag hävde ur oss ett segerjubel medan Lasse och Patte muttrade något om tur och att de bästa (de själva alltså) inte var med.

När vi var längst bort gick banan inte längre så det var bara att vända. Nåja det blev en sväng norrut innan det bar av tillbaks mot civilisationen. Vi fyllde drickaflaskorna vid Sandasjöns källa och sprang sen över Ältavägen. Vid fjärde sista kontrollen svängde Patric hemåt. Tomas, Lasse och jag stretade vidare mot Kärrtorp. När vi kom in på det gamla och det nya elljusspåret började långspurten som TT:n ordinerat. Tomas var starkast och kom först tillbaks till startpunkten, förlåt målet.

Vi joggade de 800 metrarna upp till lägenheten och skrämde liv i Embla och hennes kompis som hade haft sovmorgon. Efter dusch bjuckade Lasse på Spagge och köttfärssås till skidskyttet på TV. Tack för en härlig dag i skogen.

Nästa gång blir om ungefär en månad på Djurönäset, i Märsta, på Östermalm eller någon annanstans. Mer teamträningar åt folket!

ROCKRUNNERSTRÄNINGSBILDER

Rockrunnersträning 090124

Medan benen krampar skrivs en text. Dessvärre blev det skrivkramp så tills dess att kramperna släpper får ni nöja er med bilderna från dagens långpass. Klicka på bilden vettja!

ROLAND LAGAR MAT

Glöm inte bort att TT sa att vi skulle käka proteiner och inga kolhydrater. Har du idétorka på mat? Roland hjälper gärna till!

BAMM TWOTHOUSANDNINE

Idag är det 204 dagar kvar och anmälan till BAMM 09 har öppnat. Tävlingen verkar gå i Björkliden. ;-) Annars är väl allt sammalika, förutom att jag lovar att springa utan stavar. Någon som joinar?

DJURÖ(UTAN BRO)SIMNINGEN

Invigde badet på Djurönäset med att köra Djurö(utan bro)simningen. Jag var ensam startande och bestämde reglerna själv. Upplägget var att köra i 6 set om 500 meter med ca 30 sek vila mellan varje. Kände mig aningens ringrostig men det gick hyffsat (tror jag). Tidsmässigt har jag för mig att jag hade 57 eller 58 eller nåt sånt på Vansbro 1998 och nu blev det 65 minuter och det är ju sämre. Å andra sidan var Vansbro så satans kallt så man var ju tvungen att toksimma för att inte frysa ihjäl. Sen var det ju medströms i 2 km tänk på det!

Djurönäsets bassäng var varmare men inte var det roligare för det. Var det inte ett dugg kul? Nä inte ett skit, 120 längder e bra drygt, i alla fall mentalt. Men det var rätt skönt och jag blev behagligt, ordentligt och rejält trött. Första tjugo minutrarna var jag helt ensam i bassängen så det var inte lika trångt som på bilden. När jag hunnit ungefär tusen meter kom två fruntimmer och två herrar. Då blev det trångt, men inte lika trångt som på bilden :-D

Utvärdering: Det blir nog ingen Triathlet av Hedlund. Men simma ska jag göra lite nu och då som komplettering.

LÅNGTRÄNING PÅ LÖRDAG

På lördag blir det teamrockrunnersträning från Lasses lägenhet i Hammarbyhöjden. Exakt klockan 10:00 (eller däromkring) bär det av rakt ut i Erstaviksskogen. Finns det någon därute i sajberspejs som vill joina på ett pass på i runda slängar tre timmar så är det bara att göra sin röst hörd här på sajten. Det är bra om man tar med egen karta, helst Erstaviksbladet på 15:000, har du inte den går det nog bra ändå, det är ju bara att hänga!

BESIKTNING AV BANAN

Sitter och laddar upp inför dagens träning genom att kolla på Lauberhornrennen. Störtloppsåkare brukar besiktiga banan innan de kastar sig huvudlöst utför stupen. Just som en videoåkare med kamerahjälm visar hur brant det är kom jag på att jag faktiskt besiktigade Djurönäsets elljusspår i går morse. Jag hade ingen videokamera med mig men kameramobilen funkade.

Fakta:
Längd 1150 meter.
Lägsta punkt 1 meter ö havet
Högsta punkt 23 meter ö havet
Uppförsbackar 3
Nerförsbackar 3


Efter att jag tassat runt försiktigt i tre varv svängde jag ner till Sjöboden och den vedeldade bastun. Tog några bilder i mörkret där bilden från bryggan mot bastun var den minst dåliga. Sedan fortsatte jag under Djuröbron som är en mäktig syn härute i skärgården. I alla fall när man fotar den från sidan. Det gjorde inte jag!

Summering: Är Djurönäset bättre för träning än Skeviks Gård? Orienteringskartan är från 80-talet och liten och i 7:500-del mot Skeviks två relativt stora och moderna ol-kartor. Det finns ingen Skeviksbacke på 45 höjdmeter. Därmed blir det två minuspoäng för Djurönäset. Annars blir det enbart pluspoäng. Elljusspår 1 plus, Ellusspåret är kuperat 1 plus, simhall 1 plus, bra vägar för löpning utåt Djurö 1 plus, gym 1 plus, vedeldad bastu 5 plus!

Djurönäset vinner med 11-2 så man kan säga att det är utskåpning!

Nästa teamträning blir på Djurö - eller vad säger ni grabbar?

SKIDPASS PÅ EGEN HAND

Antingen upplevde jag trängseln under lördagen för stressig eller så är jag allmänt folkskygg eller så är det någon kombination av bägge eller så gillar jag mörker eller så kunde jag inte sova eller så var det så att vi skulle lämna stugan 11:00 och jag ville hinna en sväng innan dess...
Hursomhelst så stack jag iväg i kolmörker när klockan slog 08:07. Under den första en och en halv timman såg jag tre skidåkare. Men det vara bara två människor då en av dom var samma skidåkare som jag först åkt om och sen mötte. Vi blev så chockade så vi höll nästan på att krocka. Sen blev det ljust och sen mötte jag pistmaskinen och sen var jag på hemväg och då mötte jag alla andra som tagit sovmorgon. Det började bli trångt så jag drog mig hemåt. Tiden blev 1:50:04 och sträckan 23,41 km.

SKIDPASS UTAN EGEN HAND

Om någon Svensk skidanläggning har rätt att kalla sig längdåkningplace måste det vara Grönklitt. Snösäkrare område (söder om Björkliden) får man leta efter. Är det barmark i Orsa finns det alltid snö bara 16 km därifrån i Grönklitt. De breda så kallade basvägarna behöver inte många centimeter snö för att bli åkbara. Dessutom lägger snökanonerna snö så snabbt att det finns en åkbar slinga innan man hinner säga bakhalt. BAKHALT, oj nu blev det en slinga till!Slutligen så tuffar pistmaskinerna genom området mer eller mindre dagligen.

Att Grönklitt inte ligger i tjottaheiti (som typ Björkliden) gör att det oftast är trångt i spåren. När vädret sen är som det var i lördags (minus bara några få grader och strålande solsken) gör att trängseln blir större än på Iron Maiden i somras.

Trots det var åkningen helt fantastisk och jag hade kunnat hålla på hur länge som helst men ungarna väntade med slalomskidorna i högsta hugg. Passet fick stanna vid 2:01:35 och 26,87 km. Bilden säger att rutten blev: hundpulkaspåret 5,83 km, milen 9,88 km och stormon 10,03 km. Utöver det åktes det några hundra meter till och från stugan. Vad som inte syns på bilden är att det mellan varven dracks det en del. Bilden visar heller inte tiderna men de håller jag för mig själv. Hundpulkaspåret gick dock fortast med 3:51 minuter per kilometer men resten får ni räkna ut själva.

Efter lunch blev det slalom och det var nästan men bara nästan ännu bättre så vi åkte tills liftarna stängde och det blev mörkt.

Långpass på egen hand

Att på egen hand ge sig ut i skogen på ett långpass mitt i vintern är STORT. Ja i den bemärkelsen att man får vara ensam med den stora skogen och tystheten.
Mitt pass i Sigtunaskogen var ett sånt pass som gjorde att man kände sig stor och stark, ingen annan som var piggare eller starkare i backarna. Det var bara jag å skogen tillsammans.

Vi i Teamet kommer en gång varje månad nu fram till sommaren att träffas å köra gemensamma pass och det för att vi ska sporra varandra. Men att visa killarna att jag gör sånt här på egen hand sporrar minst lika mycket ;)

Passet varade i 2.15tim och distansen fågelvägen var väl ca 17km. Man brukar då lägga till 25% av fågelvägen å då blir det väl ca 20km som jag sprang totalt, men det är mindre viktigt.

Vill tacka min sambo som kom med extra dricka till mig vid mål. Min dricka tog slut 25min innan målet så då ringde jag henne och bad henne komma med lite mer. En personlig vätskelangare e inte fel inte, Tack Älskling!

DET GÖR ONT

O alla omkring dom märker ingenting. Finns de nått mer o säga säg finns det nånting mer. Jag var väl ingen ängel jag förnekar inte det. Men nu när det är över så finns du överallt. Ååh! Ont, det gör ont men det går. Det gör ont en stund på natten men inget på dan. Du vet att det gör ont det gör ont men ändå. Jag har klarat mig rätt länge. Jag börjar blir van. O alla omkring dom märker ingenting. Det gör ont, så ont. Här finns så många minnen allt vi gjort i våra dar. Fattiga o rika. Det finns väl många minnen kvar. Men om jag kunde glömmadå kunde jag bli fri Ååh! Ont, det gör ont men det går. Det gör ont en stund på natten men inget på dan. Du vet att det gör ont det gör ont men ändå. Jag har klarat mig rätt länge. Jag börjar blir van. O alla omkring dom märker ingenting. Det gör ont, Ååh! Det sista jag behöver är flera minnen utav dig. Men nu när det är över. Ååh då finns du överallt. Ont, det gör ont men det går. Det gör ont en stund på natten men inget på dan. Du vet att det gör ont det gör ont men ändå. Jag har klarat mig rätt länge. Jag börjar blir van. O alla omkring dom märker ingenting. Det gör ont, ont så ont så ont. Dom märker ingeting men...mmm. Det gör ont Ont, det gör ont, det gör ont.

GOTT NYTT ÅR

NYÅRSTRÄNINGSMOTSOL VID KORSMOSJÖN