KONTAKTANNONS

Johan Wagner (till höger) har blivit av med sin OMM-teammate och söker därför en ny till årets OMM. Det är inte Mange (till vänster) som kastat in handduken, utan nån annan för Mange ska springa med nån annan, nämligen Jonas. Nåväl, den tvättäkta Jöttelaborgaren och bergslöparen Johan har alltså ingen att kuta med. Han är enligt uppgift anmäld i A-klassen men kan tänka sig att byta (upp eller ner?) för att få någon att springa med. Johan har bland annat sprungit LAMM med Mange (bilden), Icebug24, BAMM och nu senast UTMB i alpernas höga fjäll. Sen är han en jävel på att paddla kajak och det kan ju vara bra om det blir mycket regn...

Hugade spekulanter hör av sig i kommentarerna här, kontaktar Johan på Funbeat, på KUTAR (Johans sajt) eller Mange (jag har själv inget nummer eller mail till Johan).

VECKANS ROCKRUNNER V39 - UTFÖRSLÖPNING

Eftersom både BACKTRÄNING och BACKTRÄNING (igen) tidigare blivit utsedda till veckans rockrunner tycker jag att det är dags att uppmärksamma deras nära släkting UTFÖRSLÖPNING. Denna nobla gren av bergslöpningen ädla konst är allt för lätt att glömma bort.

En kass utförslöpare förlorar många värdefulla minuter genom att bromsa och fega sig ner för en backe medan en bra utförslöpare tjänar många sköna minuter genom att låta benen flyta med och slänga sig utför. På filmen och bilden ser vi bra exempel på bägge kategorierna.

Jag var helt säker på att bergslöpning redan var utsett till veckans rockrunner men det verkar inte så. Hittade i alla fall inget som tyder på det på sajten. Tor (x2) och Christian får därmed smashboll av mig till nominering av vecka 30, 36 och 38.

Y - YOUTUBE

På Y blir det såklart YOUTUBE eftersom det är en av de mest besökta sajterna och därmed också sökta orden på nätet. När jag tankat upp filmer tidigare har jag gjort det direkt i bloggen men när man slänger upp alstren på "tuben" blir det liksom både snyggare och lite bättre. Här har vi ett klassiskt kvalitetsklipp med Tomas som regissör, filmare OCH i huvudrollen:

Detta legendariska klipp är alltså inspelat i bilen på hemväg från ett "träningsläger" i Sälen. I birollerna ser vi Patric och Lovang. Johan som Tomas yrar om hela tiden sitter i en annan bil men det är hans kamera som blev kvarglömd i stugan och här besudlas. Världsklass!

X - X

Tyckte först att exx var en svår bokstav att bemästra men sen kom jag på att man inte behövde krångla till det: X enkelt men genialt!

W - W.A.S.P.

 Nu när vi kommit till dubbelve blir det en bokstavskombination. W.A.S.P som står för We Are Satans People eller We Are Sexual Perverts eller White Anglo Saxon Protestant eller We Ain't Sure Pal, som Blackie Lawless (Svarte Laglös är för övrigt är ett av de coolaste artistnamnen som finns) sa i en intervju en gång.

W.A.S.P. utan bokstavskombination blir WASP och det betyder GETING. WASP är ett elakt djur som är klätt i fula färger och gör ont när det sticks. Jag har ett stort getingbo på vinden som måste bort nu när de börjar bli lite trötta såhär off-season. "Mina" getingar ser nu ut lite som jag själv brukar göra på slutet dag 2 på BAMM så de borde vara lätta att ha att göra med. 

En grundligare sökning på da web sa att bokstavskombinationen W.A.S.P. också kan stå för Wood And Surface Protection enligt något företag som levererar olja till trägolv men det känns ju som en helt onödig information så vi kör en geting till:

4 cl Vodka
2 cl bananlikör

Fyll upp med Ginger Ale i ett highball-glas.

Garnera med citron och ett rött bär

LIDINGÖLOPPET

Så har jag kutat Lidingöloppet igen. Det var trist!

Ja, jag försökte förstås bygga upp någon sorts pepp, både dagarna innan och timmarna innan start. Men innerst inne visste jag att jag inte var i form för stordåd. Varför kan man ju undra. Jag har ju tränat helt okej efter BAMM...

När starten gick var det trist att det var så mycket trängsel. Sen var det trist att det var så platt. Jag har inget driv i plattlöpningen, och det är trist när det går sakta. Efter 15 km är det lite mer upp och ner. Det var lite roligare. Men vid 20 km blev det trist igen för jag kollade på klockan och såg att jag sprang jättesakta...

Sista milen är ju backig och då borde det vara kul. Nej, det var det inte. Jag var trött och seg och kraftlös och det var trist. Abborbacken? Nä, trist!

Tjatig historia det här. Men jag lyckades inte frammana någon vilja att kuta på lite för att åtminstone gå under 2.20. Nä, och med sådan inställning blir det inte roligt. Det var bara att jogga i mål och se fram emot att komma hem till kalla öl och fräsiga skiver. Ja det blev en rolig kväll...

Men det blir nog inga mer Lidingölopp på ett tag. Lopp ska ju vara roliga liksom och Lidingöloppet är trist... Eller är det att jag är en högst medioker löpare som är trist?

VECKANS SKIVHYLLA

Det är dags för skivhyllan att dra Down under. jo, på åttiotalet fanns världens coolaste musikscen i Australien. När resten av världen ägnade sig åt new wave, synth och heavy metal körde the Aussies stencool rock´n´roll. Här levde punken och den utvecklades till den alldeles egna stoneage rocken, en helt unik, och vältigt lokal, företeelse i rockhistorien.

Först och bäst var Radio Birdman. "Ska den där skivan upp igen"? sa Sofia när jag ställde upp nya skivhyllan. Ja, det är klart. Fågelmännens första kommer upp ofta för jag tycker fortfarande att det är en av världens bästa skivor. Länge var den odiskutabelt nummer ett! Och det tryck som strömmar ut ur högtalarna när riffet drar igång i "Aloha Steve..", urladdningen i "Do the pop" energin kontra beach boyskören i "New race", mm... Ja, jävlar! Få band kan ladda upp sådan energi på skiva. Och ja, deras energi är den samma live såklart. Jag hade turen att se dem i Oslo på deras enda Europaturné någonsin - samma dag som Johnny Cash dog för övrigt.

The Saints är det klassiska punkbandet och är ju ett av "the big four" dvs Ramones, Sex Pistols, Clash och the Saints... Ja, det där hittade inte jag på. Det är egentligen en väldigt snygg punkrock. Väldigt poppig! Snuskigt bra låtar och en grundstomme i den stora punkvåg som följde i Australien...

Huga vilka band och vilka låtar. The Victims, Fun Things, Scientists, Psycho Surgeons, Leftovers... Listan på coola band från Australien är hur lång som helst. Men de var alla band som inte gjorde några album utan bara släppte singlar. Singlar man får punga ut några hundra dollar för på ebay om man vill äga. Men som tur är finns mycket av det samlat i bootlegserien "Murder punk"... Det bubblar i mig bara jag tänker på de där låtarna - och ändå är jag helt nykter...

Ja, övriga skivor i veckans hylla, New Christs, Hoodoo Gurus, Lime Spiders och Beasts of Bourbon är några höjdpunkter i det Australiska åttiotalet. Det är varje bands första album som står i hyllan - det ser ju bra ut så. NC är snygg och ganska tung rock´n´roll, HG är snygg, poppig, gitarrbaserad rock. Kuriosa är att jag en gång i tiden ledde Hoodoo Gurus fanclub här i Sverige - vi var tre medlemmar... Ja, LS är rostig taggtrådsrock och BoB är någon sorts väldigt rå träskcountry.

På den tiden då jag var som mest insnöad i Aussierocken försökte jag sprida min övertygelse genom att dela ut blandbandet "Lars introduktion till australiensisk rock" till kreti och pleti. Tyvärr har jag nog slängt de exemplar jag hade kvar, men "Whatever".

Cheers mates!

V = VIT

VIT är den ljusaste av alla färger. Snö är VIT. VITt på kartan kan vara kalfjäll på en karta men skog på en annan karta. Knark är VITt (har vi hört) och sportdryckspulver är VITt (vet vi). En VIT vecka kan behövas om man druckit för mycket sportdryck. VIT (eller Vid, bulgarsk: Вит) är en inte fullt så VIT flod i Bulgarien. The White Stripes var ett tag världens bästa band. VITlök är gott. VITryssland hörde förut till CCCP. VITa huset är VITt. VITaminer finns som brustabletter. Moln är VITa. Man visar VIT flagg när man vill kapitulera. VIT är oskuldens färg, oj nu handlar det om SEX igen :-)

MORGONMOTSOL

Den morgontrötta löparen startade allaredan 07:52. Just som han vände mot sydost blev motsolen brutal och bländande. Det sammantaget med att han hade massor av grus i ögonen i den arla morgonstunden gjorde det svårt att se var han skulle sätta fötterna. Han stannade, torkade gruset ur ögonen och fick se sin egen spegelbild i dimman mellan träden. MOTSOLSKUNGEN!

SIXTYNINE - TRY IT YOU'LL LIKE IT

När jag på kontrolluthängningen och provspringningen inför IFK Enskedes tävling i lördags kom till kontroll 69 kunde jag inte sluta tänka på SEX eller på Kenta Gustavsson och hans bidrag "Utan att fråga" i melodifestivalen 1980:

Dags för TeamTräning

Jag lägger här med fram ett förslag om att vi ska köra en TeamTräning. 
Alt 1. Hemmifrån mig i Åkerberga.
Alt 2. Ifrån Peter i Tyresö.
Rösta fram vart ni vill köra ifrån, flest röster vinner.


Start tid: 09.00
Datum: 2 oktober
Underlag: Mestadels skog med inslag av skogsstigar och grusvägar.
Logi: Kan ej erbjudas.
Mat: Efter fullföljt lopp så erbjuds enklare lunch och dricka.
Anmälningsavgift: 0kr.
Anmälan senast: 30 september.

AMFIBIEMANNEN

Köp en våtdräkt! Börja crawla! Nästa sommar går den första upplagan av Amfibiemannen i Roslagens skärgård. Den med lite koll ser naturligtvis att loppet är en rip-off från Ö till ö. Jämfört med originalet är Amfibiemannen klart billigare (det var ju bra) och klart kortare (det var ju synd). Jag har i alla fall tryckt på gilla-knappen!

(not so) ROGUE RACER

Med ett par nya pjuck från Montrail som heter nåt så coolt som ROGUE RACER kände jag mig både cool och snabb på gårdagens terrängrunda längs sjuåenhalvan i Hemmesta. Men det var innan för tyvärr gick det lika långsamt som vanligt och dessutom fick jag skavsår. Lite sådär halvcoolt... Men skorna är i alla fall snygga!

U - ULTRA

Goooglar man ULTRA kommer först en utbildningssajt sen är det Team Ultrasweden LK på andra plats. Slår man sen upp ULTRA på wikipedia så kommer följande information: "ultra-, ett prefix som betyder att det efterföljande är ett ytterlighetsfenomen, som i ultraviolett, ultrarapid" Coolt men min tanke var ULTRA som i ULTRALÖPNING eftersom det verkar ha blivit lika inne som trail. I och med det måste det ju vara ett av internets mest sökbara ord. Nåja efter SEX och det där ordet som börjar på P och slutar på ORR. Alltså får det bli ULTRA på U.

NU BÖRJAR DET...

Ultralöpning är alltså när man springer längre än 42195 meter. Jag har gjort det några gånger. Den kortaste gången var Munkastigen som enligt GPS:en hade den fantastiska längden på 42,56 km.

 Konstigt nog verkar det som att det mest folkliga med ULTRA är att springa väldigt många varv på en varvbana. Det finns hur många lopp som helst där man ska köra så långt man hinner på 6, 12, 24, 48 timmar eller springa så fort man kan på 100 km, 100 miles osv. Detta är ett mycket märkligt beteende. Ungefär som att dricka TE...

Jag säger inte att det inte är hårt, bara vansinnigt, men samtidigt imponerande, särskilt av eliten. Jonas Buud kom till exempel trea på EM på 100 km med den fantastiska tiden 6:52:19 vilket innebar en snitt-km-tid på 4:07, fyranollsju, i 10, tio, TIO jävla mil!!!

Men jag säger ändå att man ska ut i skogen. Ett mellanting mellan denna varvbaneidioti och att springa långt rakt fram måste vara TEC som är det hårdaste av de hårda loppen. Där ska man springa 16 varv på milbanan i Täby. 16 varv, ja ni läste rätt! Ladonia-Mats a.k.a. "kaptenen" gjorde det i våras och han säger att han fortfarande är snurrig i roten.  Där vann för övrigt Jonas Buud förra året med rekordtiden 12 timmar 32 minuter och 4 sekunder på 16 mil. Snitt-km-tiden var alltså 4:42 och sämsta milen var på 47 minuter eller nåt sånt "men då åt jag pannkakor". Kommer Jonas Buud från denna planeten? Är han en utomjording?

Kanske spårade jag ur lite här på slutet men jag låtsades vara på en tartanbana och köra varv efter varv och blev ULTRASNURRIG!

T = TE

Ingen rast ingen ro för här kommer nästa bokstav i "jakten". Som vilan på en 70/20-intervall hinner inte ens pulsen gå ner innan det är dags igen, på´t ba!

T, smaka på bokstaven T! Visst smakar den TE! Det är uddlöst, utan spets, smaklöst, ibland för varmt och ibland med smak men oftast - blask! Finns det några bra hårdrocksband på T? Thin Lizzy? Joråvars men Phil Lynnot drack knappast te? Nä där var det mest whisky och annat och nu är ju han inte med oss längre. Men Turbonegro då? Samma där, Hank von Helvete kan inte ha druckit många kopppar te i sina dagar. Trivium? Äh lägg ner nu, den orkestern spelar ju mespop. Nä bokstaven T är helt enkelt en TE-bokstav!

Får man dricka TE? Nä, precis som vatten är det djävulens dryck. Inte ens om man dricker fin-TE, dvs bryggt eller gjort på lös-TE är det OK. Dubbelförbjudet är det att dricka pås-TE och citron-TE ska vi inte ens prata om, det är det dödsstraff på. För ett gäng med år sen (typ för ett halvt liv sen) kom jag och TT:n (teamträjnern alltså, hm det blir ju dubbel-T, dubbel-TE, misstänkt, måste dubbelkolla så att TT:n inte har börjat dricka TE!) på att de som dricker citron-TE måste vara de största mesarna på jorden. Så fort någon i gänget gjorde något mesigt (typ vek ner sig på träning, inte tog en sista öl på fest osv...) så skrek vi DIN J-LA TEPÅSE eller LEMON eller LIPTON!

Slutsaten är alltså att en TE-drickare är ungefär lika hård som en joggare. Så är det! En äkta bergslöpare dricker kaffe, slut frågor?

S = SEX

Bokstavsjakten avstannar och fortsätter och avstannar och fortsätter men den är absolut inte död för nu har vi kommit till S. Eftersom anledningen till denna jakt (är det förresten en jakt?) var att hitta fler besökare till sajten genom att använda internetvänliga ord har vi ett självklart ord på S.

SEX

Jamenar ska vi ha fler besökare här på sajten är såklart SEX det absolut viktigaste ordet i alfabetet. Den här bokstavsjakten började med N - NAKENBILDER, NAKENCHOCK, NAKEN, NAKET... och enligt google-statistics är det ett av de mest besökta inläggenpå sajten. SEX är tillsammans med en del andra ord i samma genre, (jag vill inte nämna några direkta ord men ett börjar på P och slutar på ORR) ett av de ord som det söks mest på på da web. Det som är intressant med SEX är att ordet har ett enormt stort spann. Det sträcker sig ju liksom från till exempel:

PUNG

TILL

KUNG

Bilderna har krympts ner till minsta storlek för att inte pungen och kungen ska behöva skämmas i onödan. Detta är dessutom två klockrena exempel på två olika sorters RUFFS - pungruffs och knullruffs. Såja nu fick vi in inte bara ett utan tre fina ord till!

Avslutningsvis blir det en gissningstävling (det går utmärkt att svara här i kommentarerna) på sant och falskt om TRE (hälften av SEX) påståenden om SEX:

1) Jag hade SEX igår.
2) Jag har sprungit SEX BAMM.
3) Banan hade SEX kontroller.

VRR-BONUS

Veckans Rockrunner-bonus - Polly Dregen edition. Cloetta har tydligen bett rockaren Dregen pimpa deras flaggskepp Polly. Resultatet blev kulor i en fascinerande blandning smaker; saltlakrits, citron och mjölkchoklad!!! Otroligt vad dom kan hitta på! Lasse verkar klassificera det hela som en sell-out av Dregen, själv tycker jag att dom var goda.

VECKANS ROCKRUNNER V37

Till Veckans Rockrunner utses Bamm-tröjan. Jag har fyllt garderoben med följande upplagor:
2005 - första året som jag sprang Bamm och första året som loppet arrangerades av IFK Kiruna. Medsponsor var Newline, och årets tröja var ett lätt och luftigt plagg i en klassisk färg som svart. En riktigt bra tröja att springa i.
2007 köpte jag min nästa Bamm-tröja. Haglöfs hade klivit in som medsponsor, och årets tröja var något av ett lågvatten-märke, gjord i ett material som mest blir tungt och klibbigt när tröjan blir blöt/svettig.
Årsmodell 2009, snygg layout som klart och tydligt visar att bäraren sprungit Bamm (sen att inte särskilt många vet vad det är för något är en annan femma). Och skön dessutom.
2011 års tröja, i en färg som möjligen kan beskrivas som "piffig". För den som joggar runt i Stockholm gör färg och layout att den mycket väl kan blandas ihop med en tröja från midnattsloppet - ett lopp som på min lista inte rankas i närheten av Bamm...
Sist men inte minst har vi den lila specialaren (också den "piffig"). Är dock inte avsedd att springas i, utan är mer till för häng i lobbyn på hotellet i Björkliden.

Orientering i vildmark

Attunda Långdistans
Tomas Albinsson
H21-klassen
Norr om Brottby
Sol, +18 grader

Ännu en helg med tävlingar i skogen, detta är bästa träningen för en Rockrunners, hård och häsynlöst går man ut i skogen och rent av springer skiten ur sig.

Tävlingen gick ganska bra som ni kan se på kartan ovan, lite småmissar och krokar men rätt okej ändå vid en km/tid på ca 7min.

Placering 12:a

TUMKOMPASS

Det där med tumkompass är tydligen svårt för vissa (Ladonia-Mange...). Simon har fattat direkt och låter hälsa att det är enkelt! Spring bara i pilens riktning och se upp för bubblan.

VRR V.33 - BLOGGARE

Sanslöst vad det bloggas här! Efter BAMM har man själv helt lagt locket på vad allt som gäller träning och läsning på träningsforum. Vill uttrycka min beundran till alla er som bloggar så bra och vilka fantastiska BAMM repotage helt suveräna, Lasse´s om Team XII var helt klart bäst! Annars kan väl sägas följande om bloggarna här:

Pälle = bloggar mest och är roligast, Lasse = bloggar bäst, Krister = bloggar klokast och har mest koll, Tor = bloggar ryckigast, Tomas = bloggar elakast, Christian = bloggar snuskigast, skärpning!, Peter & Jonas = bloggar minst, skärpning!.

BLOGGKUNGEN = PÄLLE!

SUOMIN(?)ROCKIKVÄLLILAINEN

THE NOMADS

Visst räknas det som finsk rockkväll när man går och kollar på MICHAEL MONROE? Jamenar sångaren och orkesterledaren är ju född som Matti Fagerholm och basisten Sam Yaffa heter egentligen Sami Takamäki. Bägge är urfinnar och stod bakom Finlands största rockexport genom tiderna. Vadå har Finland exporterat rock? Visstsörru, näst efter MA Numminen är (var) Hanoi Rocks inte bara stora utan också även grymt bra!

Finsk rockkväll alltså men först blev det en rejäl bom. Det hårt rockande Team I trodde nämligen att spelningen var på Debaser Slussen. Den korte parkerade bilen och betalade över hundra jävla spänn i P-avgift innan han upptäckte att stället var bommat. En affisch sa att giget var på Debaser Medis. Den korte hann ringa den långe som satt på tricken och hänvisa honom till Söders höjder innan han parkerade om bilen och fick brådis.

Väl uppe på Medis var det kö så den korte in strax efter åtta. Bommen var på en dryg kvart, dvs något mindre än på näst sista i Björkliden men klart dyrare! Just som han klev in i lokalen drogs de första ackorden från Solnas hjältar (inte aijk alltså) THE NOMADS. Nix, Hasse, Jocke och Björne rockade på. Fem-tio minuter senare klev den långe in i lokalen och sen fortsatte konserten i en dryg halvtimma. Nomads var lika tajta som de brukar men nog såg de lite trötta och ointresserade ut? Spelningarna på Blidösundsbåten brukar i alla fall vara klart roligare!

Vi köpte ett glas sportdryck i baren och väntade in huvudakten. Förutom lite sedvanligt löparsnack gick tugget om att Michael Monroe skulle kunna prestera precis vad som helst. Det skulle verkligen kunna bli heaven or hell, fi(n)sk eller pannkaka, fågel eller fi(n)sk, flipp eller flopp, ja ni förstår... Annars är ju Dregen kul att se på sa den korte samtidigt som pausmusiken tonades ner.

MICHAEL MONROE

Det började tokblinka i en herrans massa lampor (minst tre gångar så många som Nomads hade), stroboskop och rökmaskinerna (som Nomads inte heller hade) sprutade ut en dimma värre än Björklidens samtidigt som ett öronbedåvande intro dundrade igång. Matti kutade in med saxofon och solbriller med blått blinkande ljus. Tanken om heaven or hell, fågel eller fi(n)sk ökade både ett och två snäpp. Det här kan VERKLIGEN bli hursomhelst!

DREGEN

Men det kunde man släppa redan en bit in i första låten. Tusan vilket drag! Publiken såg nästan lite chockad ut (åtminstone kände vi oss det) när den femtioårige Monroe studsade runt hårdare och snabbare än de hårdaste. Upp/ner/hit/dit/vänster/höger åsså höll mikrofonstativet på att döda gitarristen, ner i spagat, upp och sen kom saxofonsolot och flög micken och sen var det bara YEEEAAAAH! Nåt mellansnack om STOCKHOLM ARE YOU READY? Åsså på't igen ba!

Dregen var som vanligt i sitt esse och resten av bandet levererade på samma nivå. Det var tajt, hårt och det svängde. Dessutom fick man skratta både en och två gånger när de körde någon sorts svensktfinsktengelskt snack mellan låtarna. I en dryg timma spelades stora delar av nya plattan (som faktiskt rockar fett) upplandat med en och annan Hanoi Rockslåt och lite andra gamla låtar. Det blev en kort paus innan de i extranumret drog av två låtar. Alltsammans avslutades sen med att Matti transformerades från Michael Monroe och fullkomligen BLEV Iggy Pop när de drog av en brutalt hård version av The Stooges gamla hit 1970.

MICHAELS ORKESTER

Iggy, förlåt Michael, fick publiken att skråla I FEEL ALRIGHT I FEEL ALRIGHT I FEEL ALRIGHT I FEEL ALRIGHT I FEEL ALRIGHT innan det var dags att packa ihop för idag. Ett mycket svettigt gig i en mycket varm lokal var därmed tillända. Vi tog en sportdryck till innan vi lämnade stället nynnandes I FEEL ALRIGHT I FEEL ALRIGHT...

Island to island

I skrivande stund pågår som bäst Ö till ö i Stockholms skärgård. Från Sandhamn till Utö, medelst löpning och simning, via 20 skärgårdsöar. Många triatleter i topp, men även FJS med en vinnare från förra årets Bamm 70 mix.

Till skillnad från Bamm behöver man inte bära på varken tält eller sovsäck, däremot kan man räkna med att bli betydligt blötare och förväntas dessutom springa 55 km i våtdräkt. Tuff tävling!

NATTORIENTERING = SLALOM

HELA BANAN

En tränare eller någon annan förståsigpåare skulle säga att Hedlunds vingliga löpning på fredagens NATT-DM berodde på ringrostighet. Det var ändå årets första individuella tävling och första nattorienteringen sen Tiomila. Hedlund däremot har under helgen analyserat loppet i detalj och kommit fram till två helt andra anledningar:

TREAN TILL FYRAN

1) Eftersom Hedlund fortfarande är skakad av dimman dag två på BAMM (halvtimmesbommen på  näst sista kontrollen svider än) blev han chockad när han kom ut på den dimmiga golfbanan och inte såg en meter framför sig. Tog han fram kompassen? Nej! Använde han huvudet? Nej! Sprang han rakt? Nej! Oj vad långt det var att följa sjön runt höger! Blev det bättre när dimman försvann och han kunde följa snitsel vid det förbjudna området? Nej och åter nej!     

FEMMAN TILL SEXAN

2) Eftersom Hedlund nyligen bokade, inte bara en, utan TVÅ slalomresor under vecka 52 var det helt enkelt på tok för mycket carving i hans huvud denna kväll. Under löpningen på ängen gjorde han en helt perfekt skärande sväng ut till höger och en lika fin sväng tillbaks till vänster. Sen fortsatte det fint med höger, vänster, höger, vänster fram till kontrollen (OBS han genade inte vid stigkorsningen i grönområdet, det var en fullsväng vänster där med, kartan måste vara felritad eller så går stigen på fel ställe). Orienteringstränaren sliter sitt hår men om slalomtränaren sett Hedlund in action hade han varit väldigt väldigt nöjd.

Iron Maiden= Nattorientering

2 av teamets grabbar Tomas och Pälle springer ikväll DM i Nattorientering ute i de djupaste skogarna på Värmdö. Det är fanimej lika hårt som låten ni kan avnjuta ovan med Iron Maiden. Men vi är fan inte rädda för mörkret inte, nu ska du/ni få se det rätta virket.

Bamm 2011 lag XIV, dag 2

Christian och jag vaknade och var riktigt utvilade efter en mysig och varm natt (i alla fall för mig). Vi började direkt att värma på vatten för att avnjuta den goda REAL turmatfrukost. Efter att vi fyllt våra magar så var det dags att tömma den på bajs för att ge plats i magen. Christian hade inte sedan torsdag kväll tömt sin tarm och trodde han hade något fel eller så. Hela han är fel och vind fast på ett fint vis.

Vi packade ihop allt vi hade för att gå till start, ingen brådska för oss och 1min innan vår start stod vi där redo att sticka iväg.
Jag tänker nu berätta kontroll för kontroll hur vår resa var. Men innan det så får ni se vår dag1 karta med iritad rutt för oss.

Dag 2, 2011-08-20

Kontroll 1
Planen var dag 2 att inte stressa och känna om kroppen svarade bra inledningsvis, så vi valde att köra leden hela vägen upp till Vargpasset innan vi vek upp mot första kontrollen. Inte den närmsta vägen men kroppen fick en mjukstart iaf. Vi spikade kontrollen som planerat och vi snackade lite lätt om att försöka stå på ganska fort nedför vilket vi också gjorde.

Kontroll 2
Dagens lättaste kontroll var en barnlek för oss, rakt ner till locktatjocktastugan och en ny spik rakt på. Nu var vi redan ikapp lag 2 och 3 (Ladonia fellrunners med Magnus och Mats). Vi slog följe mot nästa kontroll.

Kontroll 3
Vi gick fel redan ut från kontroll 2 och kom nedanför leden och fick snabbt räta upp oss i leden igen. Väl på leden så drog de andra grabbarna iväg i en jävla fart och vi höll igen lite för att inte köra slut på oss. Vi sprang nu rakt söder ut på leden förbi en massa sjöar i dalen ner mot korsavagge sjön. När vi närmade oss den branta sluttningen ner mot sjön så var vi nästan ikapp lag 2 och Magnus och Mats. Vi gick på hårt nedför backen och passerade en jävla massa lag som fegade nedför. Väl nere vid kontrollen fyllde vi på lite vatten och tog ett litet snack med Pontus och Björkman som körde i 70-klassen.

Kontroll 4
Som vanligt är det ju ingen direkt svår orientering på Bamm, toppen eller botten är det som gäller. Vi började gneta på i uppförsbacken mot 1397 toppen, hela 707 höjdmeter. Vi gnetade så hårt och bra att vi skapade en liten lucka till övriga lag, men den åts upp när vi närmade oss toppen och dess dimma. Uppe på toppen var vi nu 5 lag tillsammans. Christian ville följa efter de andra, men jag sa att låt dom gå egna vägar och bomma - Jag vet var jag är och kör vårt race.
Sagt och gjort, Magnus och Mats visste att vi var bra i dimman och hängde på vilket de övriga lagen också gjorde. Trotts min säkra vishet om att spika kontrollen så blev det en liten 5min krok innan vi hittade kontrollen i dimman.

Kontroll 5
Redan ut från kontrollen kom vi lite snett och hamnade på tok förmycket åt höger. Detta resulterade i brant klättring och sen fick vi följa bäcken upp till kontrollen, en lite miss så att säga. Det var många lag vid sjön nu och återigen så lät vi de andra segla iväg i dimman met kontroll 6, för jag ville inte ha med mig andra lag som drog nytta av min orientering.

Kontroll 6
Jag fyllde min vattenflaska igen och drog en gel innan vi klättrade upp för lite branter för att senare skråa ovanför branterna nedanför 1382 toppen. Dimman gjorde det omöjligt att veta exakt var man var, men jag litade totalt på kompassen och höll riktningen i ett järngrepp. Inte förrens vi passerade bäcken nedanför toppen där kontrollen skulle sitta var jag 100% säker, sen var det en enkel insegling mot toppen och spik på i dimman var ett faktum. Just i detta ögonblick så rörde det sig en massa lag kring kontrollen som jublade över att de hörde oss stämpla då det piper om kontrollen när man stämplar (Fan får vara tysta enheter i fortsättningen). Vi drog snabbt iväg mot kontroll 7 innan någon fick syn på oss.

Kontroll 7
Vi la benen på ryggen och höll fin snabb fart utför i backen ner mot älven. Vi passerade älven lätt och jag tyckte jag hade riktningen rätt men på något sätt så kom vi till höger om 883 toppen, vi letade en stund innan jag sa till Christian att vi måste tillbaks till älven och läsa in oss. Väl tillbaks så fick vi tag i leden som vi följde åt vänster denna gång, en bit upp kom vi ihop med 2st 30-klass lag och 5min senare stod vi Dag 1 första kontroll. Kanon nu vet vi exakt var vi är. Sen var det inga större problem att ta kontroll 7. Väl framme så sa den tävlingspersonal vid kontrollen att vi låg 2:a.
-Va fan säger ni, menar ni allvar. Utbröt Christian.
-Personalen igen -Ja ni ligger 2:a!
-Tomas- Kanon, Christian nu kör vi.
-Christian- Fan det är ju skitbra, var det länge sedan 1:a laget kom?
-Tomas- Skit i det nu för i helvete Christian, kör på!
-Christian, Jaha, okej.
Vi var helt överrumplade över beskedet och kroppen mådde helt plötsligt jättebra och var super pigg.

Kontroll 8
Vi öste ut på närmsta led och körde vad allt höll och benen klarade av utför ner mot den lilla sjön som var den 8:e och sista kontrollen. Vi hade inte sett någon annan men nu gällde det bara att hålla hela vägen in i mål och vi skulle bli 2:a i chickenklassen, inte helt dåligt men kanske inte lika super som Jonas och Tor året innan.
Vi så kontrollen långt uppefrån backen ner och styrde nu rakt mot den. Vi stämplade och allt kändes skönt.

Mål
Vi fortsatte att ösa på nedför till mål och jag(Tomas) fick en massa känslor över kroppen en blandning av glädjetårar och äntligen är detta slut känslor, lite sentimental där i min ensamhet. För Christian var en bra bit efter nu när jag bokstavligen gick på knock utför i den branta grusvägen, jag fick sakta in och vänta på Christian innan vi syntes av havet av hurraropp vid målet. Vi sprang sen i en symbios i mål med armarna i luften och jag tror Christian var bra mycket mer nöjdare än mig. Fast jag var nöjd med, men har man en seger sedan tidigare är det lite svårt att ta en 2:a plats i lägre klass.

Resume
Varken Christian eller jag hade någon formtopp under loppet även om Christian sjöng oavbrutet på Kents "Just idag är jag stark" låten

 

Fast jag förstår Christian för detta var ju en sjuhelvetes debut för honom och jag sa redan veckor innan att jag inte var det minsta orolig att han inte skulle klara detta. Mer osäker på min egna form var jag. Men vår andraplats får vi nog tacka DIMMAN för, för utan den så hade de andra lagen sprungit ifrån oss på den pissenkla banan.

Tack från Team Rockrunners XIV, nästa år kör jag 70-klassen om jag ska dit. Christian nöjer sig med 50-klassen har han sagt.

MACHOSALLAD

När vi ändå är inne och belyser ämnet BÖCKER kommer här en film med lite mer matlagning!

FEARSOME FLYING JACOB

Efter att Caroline lämnat en kommentar med länk till denna film i Peters inlägg om BÖCKER känner jag att det finns anledning att lägga ut filmen direkt. Det är ju underhållning på Latnjatjårrohög (högsta passagen på årets BAMM) nivå fan! Förra året gick det väl inte riktigt lika vid matlagningen, men nästan:

Annars var årets pastauppladdningsmiddag så pass rackig att det redan nu är beslutat att det inte blir den nästa år. Flying STARCUS (med touch a'la Krister) i Björliden 2012?

Bamm 2011 lag XIV

2011-08-17

16:30 skulle Tomas komma förbi mig och plocka upp mig i sin fina bil, jag var laddad jag var spänd, jag skulle ju upp i fjällen! Närmare bestämt längre norr ut än jag någonsin varit.

Färden gick i ilfart till Uppsala där vi snabbt hittade en billigt liten P-rutan för 700 spänn, det kostar att ligga på topp.

Vi hade bestämt oss för att åka tåg upp, för vi skulle ha tid och bonda och vänja oss vid varandras lukter, vi hade nämligen inte tränat mer än 5 gånger ihop inför BAMM. Tågkupéerna är fan klaustrofobiska, två vuxna grova män med

packning var gränsfall vad dessa klarade av, men skam den som ger sig vid pressade oss in.

Resan på nätta 23 timmar gick faktiskt mycket snabbare och smidigare än jag trodde, trots ca 1,5 timmes försening på vägen upp

Vi skulle faktiskt åka ända dit upp(se nedan). Sverige

är längre än man tror det är faktiskt jätte långt, nästan så långt att Sverige inte fick plats på bilden.

Väl på plats som första gångs deltagare fick man se riktigt fina vyer, det var bara att njuta, när vi steg av tåget hade vi faktiskt vant oss vid varandras lukter, inget gnäll här inte, det var 2 riktiga karlar som nu blivit

ett!

Väl uppe i Björkliden så träffade vi på massa skumt folk(se nedan)

När vi installerat oss, sprungit en lite sväng på fjället avnjöts(ummm nej det där var ljug)pastafrossan ute i stora tältet, man kan väll säga att man var lite avis på dom som valde en fet burgare med pommes i baren.....

Men en del av oss är totalt obevandrade i kulinariska upplevelser och åt som aldrig förr, det var rent av äckligt att se på, ja ni kan se själva.

Själv hade jag lite svårt att sova natten till tävlingen, jag visste ju inte vad som komma skulle, tävlingsmötet gav inte mycket, det var kul men jag hade ju ingen uppfattning om att spring 2 tusen höjdmeter åt båda hållen på en dag, vad fan skall jag tänka?

Morgonen startade med en seg frukost i tältet, sen hem och byta om, jag tror jag och Tomas var bland dom sista upp i målfållan, tyvärr så kommer bilderna ta slut här för att vi bestämde oss för att inte släpa på en kamera på fjället när vädret var så dimmigt, men en lite bild på Tomas när han gör dom sista justeringarna innan vi vandrade upp till starten.

Väl uppe vid starten tog vi det helt lugnt och behövde inte vänta mer än ca 8 min till starten gick, vi hade kommit överens om att vi vill köra på lite från början så vi kunde lämna lite lag bakom oss direkt, Tomas ledde vägen och jag följde efter. Jag vet inte om jag hade en dålig dag eller liknande men min puls första halvan av dagen och i synnerhet första 50 min var..... Ansträngd.

Dålig form eller inte vad vet jag, men jag var tydligen inte van vid denna chock med att klättra under så lång tid på en gång.

Jag fokuserade mest på att löpa och upp till andra kontrollen var det massor med folk, vi låg kanske bland dom 10 bästa i klassen innan det började glesa ur, höjdpunkten på dagen var när vi på väg mot 3:an vart ikapp sprungna av ett damlag, fan starkt jobbat tjejer sa Tomas till dom, fast han fick bara en fnysning till svar....

Nu slutade dom en stund före oss första dagen mest på grund av att vi bommade en del på 7:an fast vi fick renavge dag 2 då vi slog dom med över 1 timme, tvi för tjej däng!!

Det finns så mycket att skriva, känslor mm, men jag skall försöka hålla det kort....

Vi låg 4 eller 5 lag ifrån 50 klassen sida vid sida innan 3:an eller 4:an jag minns inte, dimman tätnade och Tomas orientering gjorde så att vi låg 2:a när vi såg sista kontrollen och natt lägret, men som sagt 7:an bommade vi och vart om sprungna och slutade 4:a för dagen.

Jag vet inte faktiskt om jag tyckte det var speciellt jobbigt andra halvan av dagen, jag tror inte det, jag kände mig stark.

En bit före 7:an så stog Tomas på öronen och landade med sitt fina huvud precis brevid en diskus i marken, kan klarade sig med ett skrapsår på hakan och en kompass i 1000 delar, men det var nära ögat!

Mitt enda missöde under dag 1 var att jag stukade min vänstra fot på väg mot 2:an, min dåliga vänsterfot som jag stukat 5 gånger i sommar.... Det gjorde ont i 10 min sen kände jag aldrig av den under hela resterade av tävlingen.

Vi gick i mål med flaggan i topp i natt lägret och var faktiskt inte så illa däran, BAMM-bullen var god, det som var värre var att jag frös hela kvällen och natten, inte mycket men lite lite hela tiden.

På natten låg vi tätt tätt intill varandra för att hålla mig varm, jag låg och fantiserade om Tomas, nej vad säger jag jag låg och tänkte på Nile City med Robert som brandchefen.

Jag är otroligt tacksam för att jag får springa med detta härliga gäng med gubbar och hoppas göra det många gånger till!

Del 2 kommer snart av Tomas!